Buller

Buller definieras som oönskat ljud, ett ljud som vi känner oss störda av och som vi helst vill slippa. Vad som uppfattas som buller varierar från person till person. Det oönskade ljudet, buller, kan bero på typ av bullerkälla, mottagningsförhållanden och personens känslighet. När bedömningen görs om vilka krav som ska ställas på den eller det som bullrat tas hänsyn det ovanstående. Åtgärden ska vara ekonomisk och teknisk rimlig att utföra.

Vår hörsel kan ta skada av alltför höga ljudnivåer som då uppfattas som buller. Buller på betydligt lägre nivå än den som ger oss hörselskador påverkar även den oss, och den kan ge upphov till stress, trötthet eller allmän olust.

För att skapa en bra boendemiljö krävs ofta bullerreducerande åtgärder på t.ex. fläktar och hissar inom fastigheten, men också anpassningar till verksamheter som pågår utomhus och ligger inom höravstånd från bostadsbebyggelse.

Det finns många sätt att bekämpa buller. Akustiska åtgärder innebär att man omvandlar ljud till värme genom isolering. Mekaniska åtgärder innebär att man förbättrar de bullrande maskinerna och minskar t.ex. vibrationsljud. Med organisatoriska åtgärder menas att man redan i planeringsstadiet försöker förhindra att störningskällor placeras i närheten av bebyggelse.
 

Höga ljudnivåer
Ibland utsätts vi för höga ljudnivåer i samhället som kan vara skada vår hörsel. Det är ofta ställer som vi frivilligt besöker, som exempelvis konserter, diskotek, biografer, gym och motocrossbanor, men som för den skull inte önskar resultera i hörselskador. Efter en längre tids exponering för hög ljudnivå kan en gradvis försämring av hörseln, såsom tinnitus, uppkomma. Detta kan ske efter en längre sammanhängande period eller efter många kortare upprepade exponeringar. Även akuta skador såsom direkta hörselskador kan uppstå.

Du som privatperson ska kunna besöka platser och evenemang som de som nämns ovan och ta del av de nöjen, som man många gånger får betala för, utan att riskera hörselskador. Det är ofta så att man själv inte kan avgöra om den höga ljudnivån är skadlig för det egna örat. Smärttröskeln ligger inte nödvändigtvis på samma ljudnivå som den nivån då örat kan ta skada. D.v.s. ditt öra kan ta skada även om du inte upplever ljudnivån som smärtsam.
På många musikevenemang finns det öronproppar att köpa. Det är vanligt att många av dessa reducerar de högre frekvenserna mer än de lägre och därmed förvränger ljudbilden. Av den anledningen väljer många att lyssna på en konsert utan öronproppar. På diskotek, gym och biografer är det mycket ovanligt att öronproppar finns att få eller köpa.

Vem är ansvarig?
Det är alltid verksamhetsutövaren som har det yttersta ansvaret för att se till att riktvärdet för höga ljudnivåer inte överskrids. I vissa fall kan det vara oklart om det är evenemangsplatsen eller arrangören som har det yttersta ansvaret. Men normalt hålls arrangören som ansvarig. På diskotek, pubar och restauranger är det ägaren som har det yttersta ansvaret även om det ofta finns en discjockey som sköter musikanläggningen.

Egenkontroll
En verksamhetsutövare som spelar hög musik är skyldig att fortlöpande kontrollera att ljudnivåerna inte överskrider gällande riktvärden. Kontrollen ska helst bestå av dokumenterade rutiner för regelbundna ljudmätningar i lokalen. Dessa rutiner ska finnas lättillgängliga för ny personal att ta del av.

Vad kan jag själv göra?
Upplever du att musiken är hög på ett diskotek bör du påpeka det till diskjockeyn. I de fall du är på konsert är det kanske svårt att påpeka de höga ljudnivåerna under framträdandet. Får du inget gehör från diskjockeyn eller om du upplevde att ljudvolymen på konserten var alldeles för hög kan du vända dig till miljökontoret.

Om du störs av buller i bostad
Om du störs av buller ska du i första hand vända dig till din fastighetsägare och informera om störningen. Försök att beskriva bullret så noggrant och sakligt som du kan (t.ex. entonigt motorljud). Beskriv också när du störs av bullret. Skriv gärna ner vilka tider på dygnet som bullret förekommer. Detta kan göra det lättare för fastighetsägaren att hitta störningen.
Om du inte får hjälp av din fastighetsägare eller om ljudet kommer från en annan fastighet kan du kontakta Miljö- och byggenheten.

Grannbuller - vad ska man tåla?
Ljud från grannar kan upplevas som mycket störande och är tillsammans med trafikbuller den bullerkälla som stör flest boende i Sverige. Hög volym på TV:n, musik, stegljud, fester och skällande hundar är några exempel på företeelser som ibland gör att människor känner sig störda i sina hem. Våra fastigheter är inte anpassade för dagens kraftfulla högtalare och ljuddämpningen i husen är ofta dålig. Det är lyhört - och tar vi inte hänsyn så stör vi våra grannar.

Störningar från grannar regleras bl.a. i hyreslagstiftningen, bostadsrättslagstiftningen samt ordningslagen. Miljöbalken är förvisso också tillämplig men tillsynen skulle i praktiken bli enormt resurskrävande. Dessa typer av störningar handläggs därför normalt inte av Miljöförvaltningen.

Grannbuller
Grannar som ofta har stökiga fester eller spelar hög musik är typiska exempel på störningar som allmänt kallas "grannbuller". För den som är utsatt är detta mycket påfrestande. Samtidigt kan det vara svårt för en myndighet att komma åt problemet. Miljökontoret anser att problem med grannbuller i första hand ska lösas av hyresvärden eller bostadsrättsföreningen.

Bostadsrätter
Den som äger en bostadsrätt är enligt lag (7 kap. 9 § i bostadsrättslagen) skyldig att "bevara sundhet, ordning och skick inom eller utanför huset", d.v.s. alla måste sköta sig. Det gäller också att rätta sig efter de särskilda regler som bostadsrättsföreningen har bestämt.
Om det kommer in klagomål på störningar ska bostadsrättsföreningen undersöka om de är befogade. Om klagomålen stämmer uppmanas bostadsrättshavaren att omedelbart sluta med störningen. Den som trots detta fortsätter att störa sina grannar kan, enligt bostadsrättslagen (7 kap. 18 §) bli uppsagd och tvingad att flytta.

Hyresrätter
Den som bor i hyresrätt måste också följa lagen. Hyresgästerna ska (enligt 12 kap. 25 § om hyra i jordabalken) se till att de inte utsätter sina grannar för oväsen eller andra störningar.
Om det kommer in klagomål på en hyresgäst är det hyresvärden som ska undersöka om de är befogade. Om så är fallet ska hyresgästen uppmanas att genast upphöra med störningarna. Den som trots detta fortsätter att störa sina grannar kan bli uppsagd av hyresvärden och tvingad att flytta (12 kap. 42 § jordabalken).

Ljudisolering
Är fastigheten godkänd enligt den byggnorm som gällde vid uppförande eller ombyggnation, ställs normalt inte hårdare krav i efterhand, även om kraven har ökat på byggnader som byggts senare. I de fall fastigheten inte har avsevärt sämre ljudisolering än vad som kan förväntas från en fastighet av samma ålder och uppförande – eller om inga ombyggnationer eller ominstallationer utförts under senare tid – driver miljö- och byggenheten inga ärenden med avseende på fastighetens ljudisolering.

Buller från fläktar
Det ställs höga krav på ventilation, framför allt i flerfamiljshus men också i andra typer av lokaler där kylning eller bättre luftomsättning behövs. Bra luftomsättning krävs men aggregaten som behövs till detta genererar också buller till omgivningen. Många boende upplever sig störda av buller från fläktar och kylaggregat.

Vem har ansvaret?
Det är alltid den som äger och använder fläkten som har det yttersta ansvaret för att boende inte störs av bullret. Den ansvarige kan bli tvungen att utreda bullret om någon närboende blir störd av bullret. Det kan vara i form av bullermätningar i och/eller utanför en boendes bostad. Visar utredningarna att riktvärden överskrids kan nästa steg bli att den ansvarige tvingas vidta åtgärder för att sänka bullernivåerna. Allt på dennes bekostnad.

Vad kan jag själv göra?
Om du störs av buller från fläkt eller liknande ska du i första hand prata med den verksamhet eller fastighetsägare som äger störningskällan. Då har du informerat om problemet och ger den ansvarige en chans att åtgärda problemet. Det kan vara så att ägaren inte uppmärksammat att deras fläkt stör de närboende. Om du inte får något gehör för dina synpunkter efter en tid, så kan du vända dig till Miljö- och byggenheten.

Börja med att försöka ta reda på vart bullret kommer ifrån. Det kan vara olika bullerkällor förutom fläktar såsom installationer, kylanläggningar, kompressorer, värmepumpar och liknande. Kan du inte lokalisera bullerkällan kontaktar du din fastighetsägare. Fastighetsägaren att skyldig att bistå med en bostad som klarar alla normer och riktvärden för normalt boende. Denne är också skyldig att stå för utredningar av inomhusklimatet och andra olägenheter i de bostäder fastighetsägaren hyr ut. Detta gäller även bullerutredningar.
Om en bullerutredning visar att det är en annan fastighetsägare eller verksamhetsutövare som är ansvarig för det störande ljudet kommer kraven på vidare utredningar och eventuella åtgärder att ställas mot denne.

Egenkontroll
En verksamhetsutövare eller fastighetsägare som äger en fläkt eller annat bullrande aggregat är skyldig att fortlöpande kontrollera att dessa installationer fungerar på avsett sätt och att störning inte uppkommer till människa eller natur. Kontrollen ska helst bestå av dokumenterade rutiner för när service och underhåll har utförts och vem som ansvarar för det. Dessa rutiner ska finnas lättillgängliga för ny personal att ta del av.

Buller från restauranger
Musik är ofta trevligt, men ibland är det inte lika behagligt när tonerna kommer från närliggande restauranger och evenemangsplatser. Musik innehåller nämligen ofta lågfrekventa basljud vilka kan ta sig långa sträckor genom en fastighet. Musik är dessutom tonalt av karaktären, d.v.s. enskilda toner och frekvenser kan lätt urskiljas. Både lågfrekvent ljud samt tonalt ljud uppfattas normalt som mer störande än annat buller. Därför är Socialstyrelsens riktvärde i bostaden lägre för musikbuller, 25 dBA ekvivalent, jämfört med det normala riktvärdet på 30 dBA för ekvivalent ljud. Restauranger kan också alstra andra typer av buller såsom sorl, stolsskrap, slammer från bestick och köksslammer.

Vem har ansvaret?
Verksamhetsutövaren har ansvaret för att de boende inte störs av musikbuller. Denne kan bli tvungen att utreda den egna påverkan på omgivningen. Det kan vara i form av bullermätningar i och/eller utanför en boendes bostad. Visar utredningarna att riktvärden överskrids kan nästa steg bli att verksamhetsutövaren tvingas vidta åtgärder för att sänka bullernivåerna. Allt på verksamhetens bekostnad. Även om fastighetsägaren har ett ansvar att se till att bostaden är i ett sådant skick att den uppfyller gällande normer och standarder för boendemiljö så är det ändå verksamhetsutövaren som alstrar bullret som har det primära ansvaret för att störningarna upphör.

Vad kan jag själv göra?
Störs du av musik ska du i första hand prata med den verksamhet som spelar eller ansvarar för den störande musiken. Då har du informerat om problemet och ger den ansvarige en chans att sänka ljudnivån/åtgärda störningen. Det kan vara så att verksamheten inte uppmärksammat att deras musik uppfattas som störande av närboende. Om du inte får något gehör för dina synpunkter efter en tid, så kan du vända dig till miljö- och byggenheten.

Egenkontroll
En verksamhetsutövare som spelar musik är skyldig att fortlöpande kontrollera att ljudnivåerna inte stör närboende. Kontrollen ska helst bestå av dokumenterade rutiner för regelbundna ljudmätningar i lokalen samt återkommande kontroll hos närboende så att dessa inte utsätts för ljudnivåer över gällande riktvärden för bostäder. Dessa rutiner bör finnas dokumenterade och vara lättillgängliga för ny personal att ta del av.

Buller från byggarbetsplatser
En nackdel med byggverksamhet är att den alstrar buller. Byggbuller är ofta väldigt varierande av karaktären beroende på vilket eller vilka moment som utförs och i vilket skede bygget är i. Under vissa perioder är det relativt tyst medan andra är mycket bullriga. Förutom de höga ljudnivåerna som bygget genererar är många boende störda av att arbetet påbörjas väldigt tidigt på morgonen. Till byggbuller räknas också transportfordonen – men endast då de är inom byggarbetsplatsen. Väl utanför bedöms det som trafikbuller. Normalt får störande buller från byggarbetsplatser inte förekomma före kl. 07.00 vardagar och 09.00 lördagar, söndagar och helgdagar.

Eftersom byggarbetsplatser är begränsade i tiden anses dessa bullerstörningar som tillfälliga vilket medför att Miljö- och byggenheten normalt inte driver sådana ärenden (se 9 kap. 3§ miljöbalken). I de fall byggena pågår en längre tid anses det inte längre som tillfällig störning. Eftersom bygget ska utföras så är det svårt för Miljö- och byggenheten att gå in och ha synpunkter på olika arbetsmoment. Det vanliga är att byggentreprenören uppmanas eller föreläggs att följa arbetstiderna och upplysa de närboende om vart de ska vända sig vid frågor samt hur länge bygget kommer att pågå. På grund av att störningarna ofta är så oregelbundna är det svårt att bedöma om ljudnivåerna utgör någon olägenhet. Många större byggentreprenörer har samråd med miljökontoret i ett tidigt skede och presenterar ett egenkontrollprogram för hur de planerar att arbeta och även hur de ska ta kritik från närboende.

Vem har ansvaret?
Normalt är det byggherren som har ansvaret för bygget. På större byggarbetsplatser kan det finnas flera underleverantörer och då är ansvaret inte lika tydligt. Miljö- och byggenheten, och då byggkontoret, är den myndighet som främst har tillsyn över bygget. Det är den myndighet som utfärdar bygglov och har en etablerad kontakt med entreprenören.

Vad kan jag själv göra?
Kontakta byggherren och framför dina synpunkter. När det gäller byggarbetsplatser är det ofta flera grannar som störs av samma problem. Gå gärna ihop några stycken och tala om för byggherren vad ni störs av. Om du inte får något gehör för dina synpunkter efter en tid, så vänder du dig till byggkontoret. De framför klagomålen till den kvalitetsansvarige på bygget. Om detta inte medför någon förbättring vänder du dig till Miljö- och byggenheten.

Naturvårdsverket har gett ut riktvärden för buller från byggarbetsplatser (NFS 2004:15). Dessa riktvärden finns på Naturvårdsverkets hemsida.

Riktvärden
Buller i och i anslutning till bostaden
Beroende på var man upplever sig störd av bullret används olika bedömningsgrunder/riktvärden. Riktvärden finns för buller inomhus såväl som utomhus.

Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller (SNV Råd och riktlinjer 1978:5) tillämpas när man är störd av buller utomhus. Det kan vara tillfällen när man upplever sig störd på uteplats, balkong eller inne i bostaden med öppna fönster. Bullerkällorna kan vara allt från fläktar, musik och lossning av varor till tivolin och bärbara blåsmaskiner.
Riktvärdet varierar under dygnet och är dagtid 50 dBA mellan kl. 07–18, 45 dBA kvällstid mellan kl. 18–22, söndagar och helgdagar samt 40 dBA nattetid mellan kl. 22–07.

Är man störd av buller inne i bostaden med stängda fönster och dörrar tillämpas Socialstyrelsens riktvärden för buller inomhus (SOSFS 1996:7). Riktvärden inomhus anges för kontinuerligt buller (dBA eq), maximala ljudnivåer (dBA max) samt för nio tersband på låga frekvenser (dB).
Ekvivalent (kontinuerligt) buller från t.ex. fläktar får inte låta mer än 30 dBA inne i bostaden. Om bullret innehåller inslag av urskiljbara toner, som t.ex. från musik, skärps det ekvivalenta riktvärdet med 5 dBA. Riktvärdet för maximala ljudtoppar ligger på 45 dBA. Socialstyrelsen har också angett nio (9) tersband som alla har egna riktvärden. Det är tersbanden från 31, 5 Hz till 200 Hz.

Alla dessa riktvärden gäller med bakgrundsnivån borträknad. Bakgrundsnivån är det omgivande buller som förekommer även om den störande bullerkällan är avstängd. Det kan vara trafik, radiatorer, sorl och prasslande löv.

Höga ljudnivåer
Socialstyrelsen har utfärdat riktlinjer för höga ljudnivåer (SOSFS 2005:7).
För ekvivalenta ljudnivåer gäller 100 dBA och för maximala ljudnivåer 115 dBA. Här gäller en åldersgräns på 13 år. För evenemang dit både barn under 13 år och vuxna har tillträde gäller 97 dBA för ekvivalenta ljudnivåer och 110 dBA för maximala.

Socialstyrelsen framhäver också att verksamheter som särskilt riktar sig till barn bör eftersträva ljudnivåer på under 90 dBA ekvivalent.

Lagstiftning
Enligt miljöbalken (1998:808) ska en verksamhetsutövare ha den kunskap som krävs för att den egna verksamheten inte ska ge upphov till störningar i någon form till människor och natur. Detta gäller både buller som stör nattsömnen och höga ljudnivåer som kan skada hörseln. Verksamhetsutövaren är också skyldig att vidta de försiktighetsmått och skyddsåtgärder som kan krävas för att åtgärda eller förhindra uppkomst av störning. Enligt miljöbalken gäller detta även om den störande bullerkällan har funnits på plats innan bostäder tillkommit.

Buller från järnvägstrafik
Buller från järnvägstrafik är ett stort miljöproblem som påverkar många människor. Därför har Naturvårdsverket tagit fram riktvärden för buller tillsammans Banverket.
Södra- och Västra stambanan, Ostkustbanan och Nynäsbanan har den mest omfattande trafiken: 150–200 tåg per medeldygn. Inom storstäderna är trafiken som mest intensiv. Där kan det gå 150–500 tåg per medeldygn. På övriga banor är trafiken betydligt lägre. Inga Norrlandsbanor har över 50 tåg per medeldygn. Inlandsbanan trafikeras endast på vissa sträckor, med något tåg per dygn. Knappt en tredjedel av alla tåg är godståg.

Ansvar för bullret
Banverket har ansvaret för buller från järnvägstrafik. Banverket har ett sektorsansvar för systemet för järnvägtransporter och är dessutom spårhållare. Det ger ett ansvar att åtgärda eventuella problem och störningar i transportsystemet. I sektorsansvaret kan till exempel ingå att ställa krav på trafikföretagen så att de använder fordon som stör så lite som möjligt. Banverket har även ansvar för att minska bullret från rälsen och tågens hjul.
Järnvägsstyrelsen har ansvaret för järnvägens säkerhetsfrågor.
På samma sätt som för vägtransportsystemet har även andra myndigheter ansvar för buller från järnvägar. Några av dem är Naturvårdsverket, länsstyrelserna och kommunerna. Vi ansvarar för att ge tillsynsvägledning om hur miljöbalken ska tillämpas.

Hur fungerar järnvägsbuller?
Järnvägsbuller är normalt mer högfrekvent än vägtrafikbuller. Det dämpas därför lättare, vilket leder till att ljudnivån inomhus blir lägre, även om bullret utomhus har samma nivå som från vägtrafiken. Resultat från störningsstudier visar att många upplever tågbuller som mera störande i områden där det samtidigt förekommer vibrationer. De viktigaste punktkällorna för buller från järnvägsverksamheten är bangårdar med växlings- och rangeringsarbete (slag, stötar och bromsljud). Spårunderhållsarbete och byggande av nya banor kan också störa mycket. Några orsaker är buller från arbetsmaskiner, borrning, sprängnin
 

Senast uppdaterad: 20 april 2009
Uppdaterad av: Åsa Joelsson
Informationsansvarig:

Redaktörer - Webmail