Fukt och mögel i ditt hem

Mögel- och fuktskador framträder som fuktfläckar eller missfärgningar på väggar, golv eller tak. Det kan också kan visa sig genom mögellukt, färg som flagnar och tapet eller mattor som bubblar sig.

Varför uppstår skadorna?
Mögel trivs bra i fuktiga miljöer, därför är badrum särskilt utsatta. Läckande vatten- och avloppsstammar är också en vanlig orsak till fukt och mögel. Skador i badrummet kan även bero på att ventilen inte klarar av all fukt som kommer från duschen och tvätten. Se över tätskikten i golv och tak så att dessa fungerar som de ska. Markfukt kan också skapa problem för dig som bor i småhus.

Så här förebygger du fukt- och mögelskador i badrum:

  • Rengör golvbrunnar regelbundet och håll rent under badkaret.
  • Använd duschdraperi samt torka upp vatten på golvet efter dusch och bad.
  • Vädra badrummet för att minska fuktbelastning.
  • Häng inte upp för mycket tvätt i badrummet.
  • Kontrollera ventilationen. Ett enkelt sätt att ta reda på om den fungerar är att se om ventilen kan suga tag i en pappersbit.
  • Undvik att borra hål i badrummets väggar och tak, särskilt i närheten av duschen.
  • Kontakta fastighetsägaren innan du installerar en tvättmaskin eller torktumlare.
  • Förvara helst inte smuts tvätt i badrummet eftersom tyg drar till sig fukt och bidrar därmed till en högre luftfuktighet.

Hur påverkas hälsan?
Mögel, kvalster, alger och bakterier förökar sig gärna i fuktskadorna, vilket kan leda till astma eller överkänslighet. Det är långt ifrån alla mögelarter som är skadliga men en fuktskada ska alltid åtgärdas eftersom det alltid finns risk att det är just en skadlig mögelart som tillväxer. Inredning som förstörs av fukten sprider dessutom kemiska ämnen. Barn och ungdomar samt personer med exempelvis allergier och luftvägsbesvär är extra känsliga. Därför bör problemet åtgärdas så snabbt som möjligt.

Hur du kommer tillrätta med problemet
Kontakta din fastighetsägare som ansvarar för inomhusmiljön. Du som bor i bostadsrätt pratar med föreningens styrelse. Styrelsen har utredningsansvaret, även om du som bostadsrättsinnehavare kan komma att stå för kostnaderna i efterhand. Hjälper inte detta kan du prata med Miljö- och byggenheten som bedömer om skadan bör utredas och eventuellt åtgärdas.

Ventilationen i din bostad
Eftersom människor och husdjur förbrukar syret i luften måste inomhusluften i en bostad ständigt förnyas. Faktorer som exempelvis rökning, tvättning och matlagning skapar föroreningar och kravet på en fungerande ventilation ökar. Även inredning och byggnadsmaterial kan ge ifrån sig en del ämnen till inomhusluften. Vår hälsa och vårt välbefinnande beror till stor del på kvaliteten på den luft vi andas. En stor del av våra liv vistas vi inomhus och därför är det förstås viktigt att inomhusluften är så bra som möjligt.

För att tillföra ren luft och föra bort den förorenade luften ventilerar vi på olika sätt våra byggnader. I hus med dålig ventilation blir föroreningar som bildas kvar inomhus. Dessutom kan luftfuktigheten bli hög. En bra grundventilation som är anpassad till den verksamhet som finns i huset, är viktigt för att innemiljön ska bli bra och sund. I kök och badrum/toalett finns det ventiler och genom dessa ska den gamla luften försvinna bort. Ny luft ska komma in genom ventiler i fönster bågar, (s.k. springventiler), eller genom ventiler i rummen. Köket bör
inte ha något friskluftsintag. Det kan försämra genomluftningen av hela bostaden.

Ventilationen kan antingen vara fläktstyrd eller också vara s.k. självdrags ventilation. I hus från 1960 - talet är det mestadels fläktstyrd frånluftsventilation. I nyare hus kan både från- och tilluft vara fläktstyrd.

Tecken på att ventilationen inte fungerar som den ska:

  • Fukt skapas på insidan av fönster.
  • Imman på badrumsspegeln försvinner inte inom 15 minuter efter dusch.
  • Dålig lukt kommer in genom dina frånluftsventiler i badrum eller kök.
  • Ventilen suger inte tag i en pappersbit som du håller upp.

Så här kan du förbättra luften i din bostad:

  • Håll friskluftsventiler och vädringsfönster öppna så att luftbytet förbättras.
  • Bor du i hus med självdragsventilation utan friskluftsventiler kan du ta bort en del av tätningslisten i överkanten av fönstren i sovrum och vardagsrum.
  • Rengör ventiler i badrum och kök regelbundet.
  • Vädra ofta och effektivt genom korsdrag korta stunder.
  • Håll köksfönstrena stängda när du lagar mat så att dina grannar inte störs av matos. Däremot kan köksdörren stå på glänt och fönster i närliggande rum vara öppna.
  • Installera inte köksfläkt utan att tala med fastighetsägaren eftersom detta kan försämra grannarnas ventilation.

Hur mycket luft behövs i en bostad?
Enligt råd från Socialstyrelsen behövs en halv omsättning per timme för att människor ska må bra, vilket innebär att luften i lägenheten ska bytas på två timmar. I sovrum behöver varje person ha ett tilluftsflöde (friskluft) av fyra liter per sekund. Det ska hela tiden komma in fyra liter ny luft för varje person som befinner sig i rummet. Om man lagar mat eller duschar mycket kan frånluftsflödet behöva ökas. En köksfläkt med olika hastigheter, där luftflödet går att öka, gör att matos snabbare försvinner. En fläkt i badrummet kan snabbare få bort den fuktiga luften efter duschning och förhindra att det bildas mögel på t.ex. tak och väggar.

När det uppstår problem med din ventilation
Kontakta fastighetsägaren som ansvarar för din inomhusmiljö. Bor du i bostadsrätt pratar du med föreningens styrelse. Dessa ska även kontrollera ventilerna inom bestämda intervaller. Får du ingen hjälp vänder du dig till Miljökontoret som kan kräva utredning och eventuell åtgärd. Lämna in sötrningsanmälan som du hittar i vårt blankettarkiv. Du som äger villa kontaktar ett konsultföretag för råd.

HUR FUNGERAR VENTILATIONEN?
Tilluft

Tilluft kallas den friska luft som kommer in i bostaden utifrån, via ventiler. De sitter ofta ovanför eller under ett fönster.
Frånluft
Frånluft kallas den smutsiga luft som förs bort från bostaden genom ventiler i kök, badrum och toalett. Ventilationen skapar ett luftflöde genom att uteluft tas in genom ventiler i vardagsrum och sovrum och förorenad luft förs ut genom ventiler i badrum och kök.

TRE HUVUDTYPER
I dagens bostäder finns tre typer av ventilationssystem. Inom dessa finns olika variationer men de tre huvudtyperna är:
Självdragsventilation (S)
Luften ska strömma in genom tilluftsventiler, och strömma ut via frånluftsventiler i toalett, badrum och kök. Draget i ventilationen skapas av temperaturskillnader hos luften utomhus och inomhus.
Fläktstyrt frånluftssystem (F)
Tilluft kommer in genom tilluftsventiler/vädringsfönster. Luften sugs ut med en fläkt i kök/badrum och toalett.
Fläktstyrt från- och tilluftssystem (FT)
Tilluft trycks in genom fläktstyrda tilluftsventiler i sovrum och vardagsrum. Luften sugs ut med en fläkt i kök/
badrum och toalett. FT-system kan även kombineras med värmeväxlare och kallas då FTX-system.

Senast uppdaterad: 19 juli 2017
Uppdaterad av: Stina Jakobsson
Informationsansvarig: Miljökontoret

Redaktörer - Webmail