Radon
Radon är en radioaktiv gas som bildas när grundämnet radium sönderfaller. Vid sönderfallet kan radonets strålning skada cellerna i luftvägar och lungor. Radon i hus kan komma från marken, byggnadsmaterialet och dricksvattnet. Tyvärr är radon inget du kan se eller känna lukten av. Därför måste du göra en mätning för att veta vilka radonvärden du har hemma hos dig.
Hälsorisker
Nere i lungorna sönderfaller radondöttrarna och avger en stråldos till lungvävnaderna. Blir denna dos tillräckligt stor kan det leda till cellförändringar som sedan kan utvecklas till lungcancer. Undersökningar som gjorts visar att det finns ett samband mellan radonhalten i bostaden och risken att utveckla lungcancer. Risken för lungcancer anses öka avsevärt om man är rökare.
Markradon
Halten av markradon avgörs bland annat av hur mycket av allt bildat radon som kommer ut i luften. I områden med till exempel lera är radonrisken liten. Berggrundens radioaktivitet inom Vansbro kommun är låg till normal. Till största delen klassas marken som lågradonmark. Det innebär att det vid byggande inte behövs extra åtgärder mot markradon. I kommunen har ett fåtal mindre områden klassats som högriskområden där granitberggrunden och moränen har förhöjd gammastrålning och uran/radiumhalt. Dessa områden är belägna söder och öster om Bysjön, mellan sjöarna St. Säxen och Hulen samt i området runt Nybofjäll. Samtliga förekommande isälvsavlagringar/åsformationer har klassats som eventuella högriskområden. För mer information finns Markradonutredningen tillgänglig på Miljö- och byggenheten.
Radon från byggmaterial
I Vansbro kommun är radon från byggmaterialet det största problemet. Det gäller byggnader som uppförts i lättbetong så kallad blåbetong mellan åren 1929-1975. Fastighetsägaren har enligt Miljöbalken ansvaret för att undanröja risker för olägenheter i inomhusmiljön som kan påverka människors hälsa. Miljö- och byggenheten kan kräva att fastighetsägaren sänker radongashalten till en nivå som inte överstiger riktvärdet.
Gränsvärdet för radon i bostäder och lokaler
Radon mäts i becquerel per kubikmeter luft (Bq/m3). En becquerel motsvarar ett sönderfall per sekund. För befintliga byggnader är gränsvärdet 200 Bq/m3 radongas. Värden däröver betraktas som olägenhet för människors hälsa enligt Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2004:6).
Radonbidrag
Bidrag kan sökas hos Länsstyrelsen för åtgärder i egna hem. En förutsättning är dock att årsmedelsvärdet för radongashalten är högre än 200 Bq/m3 och att mätningen inte är äldre än 5 år.
Radon i vatten
Radonstrålning beror på att berggrunden kan innehålla uran och radium. Dessa grundämnen fälls ut i vattenförande sprickor och avger radon till grundvattnet. I grävda brunnar är radonhalterna vanligtvis låga. Det beror på att vattnet har luftats eller stått så länge i brunnen att radongasen naturligt hunnit försvinna.
Höga halter av radon kan förekomma i dricksvatten, särskilt från djupborrade brunnar. Det kan utgöra en hälsorisk på grund av den förhöjda stråldos man får genom att dricka vatten. Den största hälsorisken med radon i vatten är emellertid att radonet avges till inomhusluften, när man använder vatten i hushållet. Om det är över 1000 Bq/l vatten räknas vattnet som otjänligt.
För att tillfälligt ta bort radon ur en mindre vattenmängd, t.ex. det vatten som används till dryck och matberedning för små barn, kan tillfälligt enkla metoder användas. Om vattnet värms till kokpunkten eller vispas kraftigt med elvisp i ca 3 min avgår det mesta av radonet till luften. Vid kokning i någon minut försvinner all radongas. Däremot är uppvärmning i microvågsugn inte lika effektivt.
Det går att bestämma radonhalten i vattnet genom att utföra en analys. Provet behöver tas på rent och färskt vatten som inte stått i tryckkärlet eller rören en längre tid. Provflaskan ska vara gastät och av glas. Flaskan fylls helt och hållet så att det inte finns någon luft ovanför vattnet.
Hur ser framtiden ut?
Riksdagen har satt upp ett miljömål för radon inom miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Där anges som mål att radonhalten i alla bostäder år 2020 ska vara lägre än 200 Bq/m3.
Mer information om radon
SOSFS 2004:6, Socialstyrelsens allmänna råd om ändring i allmänna råden
SOSFS 1999:22, Tillsyn enligt miljöbalken - radon i inomhusluft
Mäta radon
Du kan själv mäta radon i ditt hem genom att beställa radonmätare från ett godkänt mätlaboratorium. En bra regel är att ju längre tid du mäter, desto noggrannare blir mätresultatet. Mätningen ska pågå i minst två månader under perioden 1 oktober till 30 april. Om du vill beställa mätdosor kan du kontakta Miljö- och byggenheten.
Hur går mätningen till?
Placera mätdosorna enligt uppgifter från laboratoriet. Mätningen ska göras i minst två rum i bostaden. Om du har flera våningsplan med bostadsrum ska minst en mätning ske i varje plan. Under mätningen ska alla till- och frånluftsventiler i bostaden vara öppna och du ska leva normalt. När mättiden är slut skickar du dosorna tillsammans med ett ifyllt formulär tillbaka till laboratoriet.
För dig som bor i lägenhet
Din fastighetsägare ansvarar för att radonhalten inte ska vara för hög. Du kan vända dig till din fastighetsägare om du vill veta om och när en mätning har gjorts i ditt hus.
Du som ska köpa hus
Radon betraktas inte som ett så kallat dolt fel. Därför är det bra att ta reda på radonhalten i det hus du tänker köpa. Fråga mäklaren och säljaren. Har en mätning gjorts är de skyldiga att berätta om det finns problem med radon i huset. Miljö- och byggenheten kan ha uppgifter om radonmätningar gjorts tidigare i ditt hus eller det hus du tänker köpa.
Radon åtgärder
Anlita en konsult som vet hur man kan åtgärda problemet. Vilken åtgärd som väljs beror på hur huset är konstruerat och om radonet kommer från byggnadsmaterialet, marken eller hushållsvattnet. Efter att du åtgärdat ditt hus är det viktigt att du mäter radonhalten igen, både direkt efter åtgärderna och efter några år. Radongashalten bör ligga under 200 Bq/m3 efter utförda åtgärder. Konsulter hittar du exempelvis via gula sidorna – sök på radon.
Om byggnadsmaterialet är orsaken
Om radonet kommer från byggnadsmaterialet behöver du öka luftomsättningen.
Vilka åtgärder som är lämpliga styrs av hur ventilationen fungerar idag och hur mycket luftomsättningen måste öka. I enklare fall räcker det ofta med att installera någon typ av frånluftsystem eller montera in ventiler. I andra fall krävs att man installerar någon typ av från- och tilluftsventilation. När ventilationen ökas medför det högre uppvärmningskostnader, vilket gör att mekanisk ventilation ofta kombineras med ett system för att ta tillvara värmen i frånluften.
Vid problem med markradon
Om radonet kommer från marken räcker det i enklare fall att täta de ställen där radon vanligtvis läcker in. Det kan vara runt skyddsrör för vattenledning eller andra rörgenomföringar, runt golvluckor, vid golvbrunnar samt vid sprickor i grunden. Om enbart tätning inte ger tillräcklig effekt kan man skapa ett undertryck under huset så att jordluften inte sugs in. Den vanligaste åtgärden är att installera en radonsug, en fläkt som suger jordluft direkt under huset genom en kanal i bottenplattan.
Bidrag för åtgärder
Om du bor i ett småhus och har mätt upp en radonhalt på över 200 Bq/m3 så kan du få bidrag för att sänka halten. Ansökningsblanketter och mer information om radonbidraget finns hos Länsstyrelsen.