Verksamhetsavfall

Med verksamhetsavfall menas det avfall som uppkommer i processen vid exempelvis industrier, affärer eller tjänsteföretag.
Även om avfallet har ett ekonomiskt värde eller återanvänds klassas det fortfarande som ett avfall. Verksamhetsutövaren ansvarar själv för hanteringen av sitt verksamhetsavfall.
Verksamhetsavfall kan delas in i följande slag och sorteras i följande ordning. Observera att en del avfallsslag kan tillhöra flera grupper!

Miljökontoret har sammanställt en informationsfolder om verksamhetsavfall i samarbete med Miljötillsyn Dalarna/Avfallsgruppen. Miljötillsyn Dalarna är ett samarbete mellan samtliga kommuner i Dalarna och Länsstyrelsen i Dalarnas län.

Farligt avfall
Farligt avfall är avfall som har sådana egenskaper att det kan vara skadligt för människor och miljö.
De typer av avfall som betecknas som farligt avfall är markerade med * i Avfallsförordningens bilaga 2 eller omfattas av egenskaperna i bilaga 3.
Exempel på farligt avfall från verksamheter är spillolja, batterier och lösningsmedelsavfall.

För farligt avfall gäller särskilda regler om förvaring, transport och dokumentation. Om reglerna inte följs kan miljösanktionsavgift utdömas.

Avfall till återanvändning
Med återanvändning menas att ett föremål används igen för samma eller liknande ändamål som tidigare.
Exempel på återanvänt avfall kan vara en soffa, maskiner och lastpallar.

Producentansvarsavfall
Producentansvaret innebär att producenten är skyldig att ta tillbaka avfallet och anvisa insamlingsplatser där avfallet i många fall kan lämnas kostnadsfritt.

Avfallslämnaren är i sin tur skyldig att sortera ut det avfall som omfattas av producentansvaret.

I dagsläget finns producentansvar för följande avfallsslag (varav vissa kan vara farligt avfall)
- Förpackningar ( papper, wellpapp, glas, plast, plåt trä m.m.)
- Returpapper (tidningar, direktreklam, kataloger och liknande)
- Elektriska och elektroniska produkter (kasserade datorer, glödlampor, spisar, tv, klockor m.m.)

Avfall till återvinning
Med återvinning menas att ett avfall förvandlas till en ny råvara. Förbränning av avfall anses som återvinning av energi.
Exempel på materialåtervinning är skrot och andra metaller som samlas in, smälts ner och där metallen sedan används på nytt.

I många fall är det en lönsam affär att sortera ut avfall som kan materialåtervinnas.

Enligt miljöbalkens hänsynsregler ska avfall i möjligast mån återvinnas.

Organiskt avfall
Organiskt avfall är sådant avfall som innehåller organiskt kol, exempelvis trä, plast och livsmedelsavfall.

Organiskt avfall som är biologiskt lättnedbrytbart ska i första hand behandlas biologiskt. Det kan till exempel ske genom kompostering eller rötning. Exempel på ett sådant avfall är rester från livsmedelsproduktionen vid mejerier och slakterier.

Förbud att deponera organiskt avfall gäller efter den 1 januari 2005. Vissa avfallsslag är undantagna deponiförbudet.

Riksdagen har antagit ett nytt miljömål om organiskt avfall. Senast år 2010 ska matavfall och liknande avfall från livsmedelsindustrier m.m. återvinnas genom biologisk behandling.

Brännbart avfall
Brännbart avfall är ett organiskt avfall. Brännbart avfall definieras som avfall som brinner utan energitillskott efter det att förbränningsprocessen har startat, exempelvis trä och plast.

Den som har verksamhetsavfall ska sortera ut brännbart avfall och brännbart farligt avfall från övrigt avfall.

Förvara gärna avfallet torrt och under tak. Torrt avfall ger en bättre förbränning. Brandrisken kan minskas om det brännbara avfallet förvaras avskilt från byggnader.

Det går bra att transportera brännbart avfall med andra avfallsfraktioner om de förvaras i olika kärl på fordonet.

Undvik metallsprayflaskor, gips och PVC-plast i den brännbara fraktionen.

Det är förbjudet att deponera brännbart avfall. Vissa avfallsslag är dock undantagna.

Avfall till deponi
Från den 1 januari 2005 gäller nya regler för avfall som går till deponi.

När avfallet är sorterat återstår ett avfallsslag som hamnar på deponi. Detta avfall kallas icke brännbart avfall eller deponirest.

De nya reglerna innebär att allt avfall som läggs på en deponi ska ha genomgått en s k grundläggande karaktärisering. Ansvaret för att den grundläggande karaktäriseringen av avfallet görs har den som lämnar avfallet till deponi. De allra flesta verksamheter ger upphov till avfall av något slag.

Som tidigare gäller att uppkommet avfall i första hand ska återanvändas eller återvinnas. Finns inte den möjligheten återstår deponering och det är endast det avfall som lämnas för deponering som omfattas av de nya kraven. Observera att även avfall som läggs på egen deponi omfattas av kraven.
 

Senast uppdaterad: 2 juni 2014
Uppdaterad av: Gäst
Informationsansvarig: admin

Se även

Redaktörer - Webmail