LSS Verksamheten 2007

LSS-verksamheten 2007

Resultatet från undersökningen som omfattat huvuddelen av kommunernas verksamhet som omfattas av LSS - lagstiftning visar att området i flera avseenden är svårfångat och att resultat bilden i vissa avseenden är fragmentarisk både vad avser kostnader men framför allt vad avser servicens kvalitet. Projektgruppens uppfattning är dock att undersökningen lyft intressanta resultat och frågeställningar som kan tjäna som underlag för diskussioner och ställningstaganden kring utveckling inom området LSS.
 

Kostnadsbild

Det finns stora skillnader i de totala kostnaderna för LSS-verksamheten i våra kommuner. En del kan förklaras av skillnader i antalet personer som är berättigade till stöd enligt denna lag. Det utjämningssystem som finns för LSS-kostnader jämnar till viss del ut skillnaderna men inte fullt ut. När man lägger ihop egna kostnader och det bidrag/avgift som utjämningssystemet ger kvarstår ändå skillnader som projektgruppen inte lyckats verifiera någon förklaring till. För att kunna avgöra vad kostnadsspridningen beror på krävs en fördjupad analys som inte varit möjlig att genomföra inom ramarna för denna undersökning.
Om några av kommunerna i Kvalitetsnätverk Bergslagen har intresse av att arbeta vidare med en djupare analys kan exempelvis ”tvillingkommuner” sökas i nätverket, utifrån jämförbar standardkostnad som redovisas i rapporten.
 

Organisation och insatsområden

Delområde två visar att frågor som berör kommunernas styrning och uppföljning av LSS-verksamheten visade på stor variation vad avser organisation, styrning och uppföljning. Beträffande målen som styrinstrument så är dessa oftast formulerade på nämndnivå och innehåller generellt sett väldigt få kvalitetsaspekter på LSS-insatserna utifrån ett brukarperspektiv. Istället berör målen ofta kommuninterna frågor som utveckling av dokumentation, medarbetarfokus och samverkan etc. Ur ett uppföljnings- och redovisningsperspektiv kan det finnas skäl för flera kommuner i nätverket att utveckla eller tydliggöra mål som belyser kvalitativa aspekter på insatserna för att också förtydliga kommunens ambitionsnivå och viljeriktning. Ett gott exempel i sammanhanget utgör Fagersta genom de serviceåtaganden som arbetats fram och som beskriver vad man kan förvänta sig av verksamheten och som utgör en tydlig målbild att relatera uppföljningen till.
För övrigt berör flera kommuner anställdas kompetensutveckling i sina målbeskrivningar. Öronmärkta resurser och kompetensutvecklingsplaner saknas dock i stor utsträckning.
En viktig utgångspunkt för insatserna genomförande men också för uppföljningen är att det utarbetas individuella planer. Andelen utarbetade planer varierar från 10 % upp till 100 % (Heby) mellan nätverkskommunerna.
Inom området samverkan med exempelvis försäkringskassa, arbetsförmedling och landstinget så varierar formerna och regelbundenheten mellan kommunerna. Möjligen bör kommunerna göra en intern översikt av samverkansformerna. Behoven styr naturligtvis graden och formerna för samverkan men det kan även finnas skäl att förtydliga kommunens ambition för att stärka och stödja brukarens intresse i de vinster som uppnås genom samverkan.
 

Personlig assistans

Vad avser personlig assistent så skiljer sig antalet brukare med insatsen markant åt även mellan volymmässigt jämförbara kommuner Projektgruppen har inte kunnat verifiera någon förklaring till detta med utgångspunkt från vare sig behovsbild eller kommunernas strategiska viljeriktning. Personlig assistans är det insatsområde av de vi tittat på som har flest alternativa utförare. Det finns även ett visst samband mellan hög andel alternativa utförare och höga kostnader per brukare. Vi kan även konstatera att personalomsättning är låg i samtliga kommuner.
När det gäller stöd till personalen i form av kompetensutvecklingsplan förefaller kommunernas ambitionsnivåer vara olika. Fem av kommunerna har svarat att man har sådana och följer upp dem årligen. Fyra av kommunerna har svarat att de inte har skriftliga kompetensutvecklingsplaner. Alla kommuner utom två följer upp brukarnas nöjdhet även om ambitionsnivån förefaller vara olika.
 

LSS-boende

Inom insatsområdet skiljer sig kommunerna åt vad avser antalet LSS-boenden. Förhållandet mellan boende och personliga assistenter är tydligt. Kommuner med högt antal boende har låg andel personliga assistenter och vice versa. Vi har inte lyckats finna strategier eller mål i kommunerna som förklarar förhållandena. Ett par kommuner saknar helt egna gruppbostäder/boenden beroende på låg andel brukare med behov. Anmärkningsvärt är att kostnaden för Vansbro, som köper platser, är fem gånger så hög som i Gagnef.
Resultatet från en undersökning som belyst tre kvalitetsområden kring boendestandard visar att boendemiljön håller en relativt hög kvalitet som bidrar till integritet för den enskilde. Inom områdena uppföljning och kompetensutveckling är Borlänge, Fagersta och Falun goda exempel. Även här är personalkontinuiteten god.
 

Daglig verksamhet

Inom insatsområdet har de större kommunerna, med fler brukare och större verksamhet, också det rikaste utbudet av aktiviteter. Borlänge redovisar exempelvis 17 olika verksamhetsområden. Det är också de större kommunerna, Borlänge och Falun, som i högst utsträckning lyckats utrekrytera verksamhet. I dessa båda kommuner finns personal avsatt för att etablera samarbete med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i syfte att få brukare utlokaliserade till den öppna arbetsmarknaden.
En kvalitetsaspekt är flexibla öppettider inom daglig verksamhet och samtliga kommuner har "standardöppettider”. Ingen har angett öppettiderna är flexibla för att hantera behov som avviker från standard. För övrigt finns det inga alternativa utförare inom några av de kommuner som har daglig verksamhet i egen regi.
 

Brukarundersökningen

Det tredje delområdet visar att det är få brukare som haft förmågan att svara helt själva. Svarsfrekvensen varierar mellan kommunerna från Säters höga värden på 96 % till Borlänges låga på 38 %. En förklaring till Säters höga svarsfrekvens är sannolikt valet av metod att använda kommunikativ specialistkompetens i form av teckentolk som stöd för brukarna vid undersökningen.
Resultatet visar att brukarna i nätverkskommunerna upplever trygghet vid vistelsen på daglig verksamhet. Bland frågeställningarna visar trygghetsfrågan kring trivseln i samvaro med arbetskamrater mest nöjdhet och frågan om brukarna törs säga till de anställda om de har synpunkter får lägst resultat. Området bemötande har fått högst värden i undersökningen. Inga större skillnader i resultatet finns mellan kommunerna.
Resultatet från hur brukarna upplever sina möjligheter till inflytande visar över lag ett marginellt men ändå lägre resultat än trygghets- och bemötandefrågorna. För övrigt visar resultaten kring inflytande i val av arbetsplats, som besvarats av närstående/god man, mindre nöjdhet. Detta drar ner medelvärdet på det totala resultatet inom området inflytande. Mest skillnad i resultaten mellan kommunerna har frågan om brukarna får lära sig olika saker på jobbet. Säter har högst resultat medan Gagnef och Vansbro har ett något lägre resultat. Möjligen finns en relation mellan utbud och valmöjligheter för brukarna. Vi har dock inte verifierat att brukare som bor i kommuner med fler valmöjligheter är mer nöjda än brukare i kommuner med mindre utbud.
 

Kommunens information som berör LSS-insatser

Det fjärde och sista delområdet visar att nätverkskommunernas information är god vad avser att beskriva våra organisationer men sämre vad det gäller att informera om hur verksamheten styrs, innehåll i verksamhet och vilka kvalitativa resultat som uppnås. Ett annat utvecklingsområde är att i större utsträckning anpassa informationen efter funktionshinder. Inte på någon hemsida fanns exempelvis möjlighet att lyssna på information.
Borlänge är den kommun som totalt sett är ett gott exempel i denna del undersökning. Men även på Säters, Skinnskattebergs och Faluns hemsidor går att finna svar på många frågor.
Andra goda exempel som vi funnit vid granskningen av hemsidorna är Hebys samlade och relativt lättlästa information om de olika insatserna; Säters sätt att rubricera personkretsarna med ”Vem är LSS till för?”, som visar på ett tydligt brukarperspektiv; Borlänges möjlighet till anpassning att ta till sig informationen på hemsidan.
 

Generella åtgärdsområden

• Varje kommun bör fördjupa sin analys av kostnadsbilden. Vad kan påverkas genom kommunens egna beslut? Har kommunen hög ambitionsnivå på något område bör detta vara en följd av ett aktivt ställningstagande. Kan kommunen åstadkomma ett bättre utnyttjande av sina resurser bör åtgärder vidtas i den riktningen.
   
• Ur ett medborgar- och kommunledningsperspektiv bör kommunerna sammanställa och synliggöra arbetet inom LSS-området. Arbetet i detta sammanhang omfattar exempelvis övergripande strategi och målbild, organisation, insatsområden och utförande verksamheter, uppföljning och resultat.
   
• Uppföljningen behöver förstärkas och redovisas kopplad till kommunernas strategi/målbild för LSS-området.
   
• För övrigt berör flera kommuner anställdas kompetensutveckling i sina målbeskrivningar. Öronmärkta resurser och kompetensutvecklingsplaner saknas dock i stor utsträckning. Det finns behov av att systematisera och strukturera arbetet kring kompetensutveckling.
   

   

Du kan ta del av rapporten som finns under fliken ladda ner.