Näringslivsarbete 2008

Kommunens näringslivsarbete 2008

Rapporten bygger på en undersökning som genomfördes under perioden januari-maj 2008 med avsikt att belysa kostnadsmässiga och kvalitativa aspekter kring kommunernas näringslivsarbete.
 

Kommunernas förutsättningar

Undersökningen visar att kommunerna har ett varierat näringslivsutbud och olika arbetsmarknadsförutsättningar. Kommuner som präglas av stora dominerande arbetsgivare redovisar lägre siffror för nettotillskott på nyföretagande än kommuner med utpräglad småföretagsamhet. Resultatet visar även att den totala arbetslösheten bland ungdomar är störst i kommunerna som har stora dominerande arbetsplatser.
 

Organisation och styrning

Vad avser organisationen och styrningen av näringslivsarbetet så visar resultatet att kommunerna lägger väldigt olika mycket resurser. Undersökningen visar att de största kommunerna lägger mest, men även några mindre kommuner lägger mycket resurser i förhållande till antal invånare. Sex av de nio kommunerna bedriver näringslivsverksamhet i form av förvaltning, övriga i form av ekonomisk förening. Åtta av de nio kommunerna uppger att de har mätbara mål för näringslivsarbetet, vilket är en klar förbättring sedan undersökningen 2004, då endast en av de då deltagande nio kommunerna, hade formulerat konkreta, mätbara mål. Vad avser mål och uppföljning är Heby och Skinnskatteberg goda exempel. Skinnskatteberg använder balanserade styrkort och Heby använder sig av resultatkontrakt. 
 

Taxor och avgifter

Det finns stora skillnader i taxor och avgiftsnivåer mellan kommunerna. Säter, Gagnef och Hofors placerar sig under genomsnittsnivån. Övriga kommuner har vissa taxenivåer över snittet och vissa under. Endast Skinnskatteberg ligger över genomsnittsnivån inom samtliga redovisade taxor.
 

Information på hemsidorna

Resultatet visar att informationen är god framför allt vad avser vilka regler som gäller för att ansöka om bygglov och godkännande av livsmedelslokal/livsmedelsanläggning. Heby kommuns hemsida utgör det goda exemplet i detta sammanhang.
Falu kommuns sätt att presentera sin miljöförvaltning med en lista ”Vem gör vad?” visar på ett tydligt kundperspektiv. Borlänge kommuns sätt att informera om principerna för hur avgifterna fungerar och en beskrivning på hur avgifterna räknas ut är ett annat gott exempel.
Nätverkskommunernas information kring mål för näringslivsarbetet, uppföljning och resultat samt väsentlig information kring handläggningstider och avgifter är dock bristfällig i samtliga kommuner. Sammantaget har de flesta kommuner som deltog vid undersökningen 2004 förbättrat sitt resultat inom informationsområdet.
 

Tillgänglighet vid besök och per telefon

Resultatet från tillgänglighetsundersökningen kring bygglov, livsmedelstillsyn, djurskydd och serveringstillstånd tangerar till stora delar resultatet från 2004. För att skapa tydlighet kring kommunens tillgänglighet kan det finnas skäl ta fram deklarationer eller liknande som belyser kommunens ambitionsnivå och vad företagen kan förvänta sig ur ett tillgänglighetsperspektiv.
 

Handläggningstider

Den genomsnittliga handläggningstiden för bygglov och serveringstillstånd har ökat mellan år 2003 och år 2007, medan den minskat för livsmedelsanläggningar för samma tidsperiod.
Den genomsnittliga utredningstiden för bygglov är oförändrad för nämnda tidsperiod, medan den minskat för livsmedelsanläggningar men ökat för serveringstillstånd.
 

Jämförande attitydundersökning

När det gäller diskrepansen mellan kommunernas självbild och representanterna från företagarföreningarna så har den minskat i förhållande till undersökningen 2004. Det är ett förbättrat resultat och det förefaller som att kommunerna generellt sett tagit ett kliv framåt, vilket bland annat stärks av att det förekommer flera exempel på aktiviteter och träffytor mellan kommuner och näringsliv. Resultatet visar också att näringslivet visar en större vilja kring att vara en aktiv partner till kommunerna. En god dialog mellan kommunen och näringslivets företrädare lyfter båda parter fram viktigt. Det framgår också att en förutsättning för att en god dialog är ett fungerande informationsflöde. Säter, Heby, Falun och Vansbro visar resultat som pekar på störst samsyn mellan kommunernas uppfattning kring sitt arbete och vad näringslivets representanter upplever. 
 

Ranking av kommunerna

Med utgångspunkt från resultatet av de tre utvalda rankinglistorna kan Borlänge och Gagnef omnämnas som goda exempel vad avser näringslivsarbete. Borlänge mot bakgrund av att de håller sig väl framme i samtliga rankinglistor. Gagnef för ett som synes systematiskt förbättringsarbete utifrån Svenskt Näringslivs rankinglista samt en första placering i FSF företagsklimatindex.

Rapporten presenterades och behandlades vid kommunstyrelsens sammanträde den 2008-09-17.
 

Du kan ta del av rapporten under fliken ladda ner.