Kulturen i kommunerna 2011

Denna rapport omfattar nätverkets första undersökning kring kommunkulturen och har genomförts under perioden november 2010 till april 2011 med avsikt att belysa kulturella attitydskillnader mellan kommunerna. Undersökningen har omfattat kommunerna Borlänge, Fagersta, Falun, Heby, Hofors, Säter och Vansbro. Resultatet har sammanställts av Sveriges Kommuner och Landsting.

I rapporten presenteras: 

1. Basfakta som hämtats från offentlig statistik och från frågeställningar som besvarats av kommunerna själva.
2. Sammanställning av en enkätundersökning som gjorts.
3. En resultatbild av de kulturdimensioner som projektgruppen valt att titta på.
4. En kulturprofil för respektive kommun utifrån de resultat som framkommit i undersökningen.

Syftet med undersökningen var att belysa och spegla likheter och skillnader mellan nätverkskommunerna vad avser kulturen i kommunerna. En del av undersökningen har belyst kulturen utifrån en dimension av beslutsfattandet i respektive kommun. En annan del har syftat till att fånga attityder till kommunen med utgångspunkt från frågeställningar som kan vara intressanta ur ett medborgarperspektiv.

Attitydundersökningen är genomförd i enkätform och har riktat sig till förtroendevalda, medarbetare och medborgare. Resultatet från attitydundersökningen visar ett mönster mellan kommunerna. Fagersta har på nästan alla frågor fått de högsta värdena av svarsgrupperna förtroendevalda och medborgare. Säter har på nästan alla frågor fått de högsta värdena för svarsgruppen medarbetare. Vansbros förtroendevalda har gett flest låga värden. Heby har också fått många frågor med låga värden, speciellt för svarsgrupperna medarbetare i kommunen och medborgare. Borlänge har efter Vansbro och Heby fått flest resultat med låga värden.

Resultaten från området som berör information, dialog och delaktighet visar att Fagersta får bäst omdöme följt av Säter, medan Vansbro tillsammans med Heby får genomgående de lägsta betygen. Ett gemensamt utvecklingsområde kunde vara att tydliggöra, för medborgarna, respektive kommuns ambition kring att informera, föra dialog och kunna påverka kommunernas utveckling.

Resultaten från området kultur kring beslutsfattande tycks visa att kommuner som letts av samma majoritet under flera mandatperioder präglas av färre reservationer i kommunstyrelsen, vilket skulle kunna tolkas som att det trots opposition ändå finns ett bredare ansvarstagande för fattade beslut och en effektivare beslutsprocess.

Det skiljer sig också mellan antalet beslutsärenden i kommunstyrelse och i fullmäktige. Sannolikt beror detta på ordningen kring roller, ansvar och delegering. Olikheterna gäller också beredningskedjan. I vissa kommuner går ärenden ”rakt igenom”, utan återremisser och ändringar av förslag ex. i Säter. I andra kommuner, t.ex. Vansbro, återremitterar man i relativt stor omfattning. Något som i sin tur bidrar till en långsam och resurskrävande ärendegång, särskilt när ärendet når ända till fullmäktige innan det återremitteras.

Resultaten från området kultur och dess påverkan på relationen ekonomi och kvalitet visar att kommuner som kan uppvisa en ekonomi i balans under en längre period också får positivare värden kring frågor som berör effektivitet och kvalitet. Omvänt får kommuner med högre instabilitet också lägre värden.

Resultaten från området ”förtroendekultur” visar att medborgarnas och medarbetarnas förtroende för de styrande i kommunerna överlag är relativt lågt, dock med två undantag, Fagersta och Säter. I alla kommuner tror såväl medarbetare som medborgarna att det förekommer korruption. Borlänge är den kommun där misstanken är störst hos såväl medarbetare som medborgarna.

I den avslutande delen av rapporten har respektive projektledare använt resultaten till att skapa en ”Kulturprofil” för den egna kommunen. Där beskrivs bland annat starka respektive svaga områden samt ibland konkreta åtgärdsförslag.

Hela rapporten hittar du under fliken "ladda ner" till höger om dig på webbsidan.