2017-10-02

I fredags presenterade Skolverket ny statistik över antalet elever som gick ut nian i våras med behörighet till gymnasiet. För Vansbro kommuns del var det ingen munter läsning, då 34 procent av eleverna saknade behörighet till ett nationellt program. Motsvarande siffra för Dalarna totalt är 20,4 procent, och för riket 17,5 procent.
− Självklart är det här ingen rolig statistik, men vi kan konstatera, efter att ha snabbanalyserat siffrorna, att 25 av de 34 procenten berör nyanlända på olika sätt, och kan förklaras med att språkkraven inte uppfylls, säger Smedbergsskolans rektor Camilla Andersson.

Totalt i landet har behörigheten till gymnasiet sjunkit, vilket Skolverket ser allvarligt på− liksom aspekten att föräldrars utbildningsnivå visar sig ha en avgörande inverkan på elevernas studieresultat.

I riket är 95,1 procent av eleverna vars föräldrar har lång eftergymnasial utbildning behöriga till gymnasiet, jämfört med 78,1 procent av eleverna vars föräldrar har högst gymnasieutbildning. Det här är en faktor som med stor sannolikhet har genomslag för statistiken även i Vansbro, där utbildningsnivån överlag är låg.

En annan genomgående faktor är att elever födda i Sverige i större utsträckning är behöriga, jämfört med elever födda utomlands.

Det är här rektor Camilla Andersson hittat de stora förklaringarna till Vansbro kommuns siffror:
− Av de 34 procent som inte är behöriga är det 14,5 procent nyanlända som efter vårterminen gick vidare till språkintroduktionsutbildning på gymnasiet, eller går ett tionde grundskoleår. Vidare går 11,6 procent gymnasiet på en så kallad ”impro-plats”, vilket betyder att man inte klarat sig i något av ämnena svenska matte eller engelska. Av de här eleverna är 7,8 procent nyanlända, som har dispens i engelska på grund av att de inte läst det tidigare, och 1,9 procent är icke-nyanlända elever som inte klarat mattebetyget. Ytterligare 7,8 av de 34 procenten läste upp betygen och blev behöriga på sommarskolan, men det syns inte i den här statistiken, säger hon och fortsätter:

− Sammanfattningsvis kan vi konstatera att 25 procent av de 34 procenten berör nyanlända på lite olika sätt. 46 procent av de nyanlända som gick ut från Smedbergsskolan i våras går i dag på ett nationellt program, med eller utan engelsk dispens. Självklart är det här ändå siffror vi måste ta på allvar, och jobba vidare med. Under de kommande två läsåren så ska vi, med stöd från Skolverket, arbeta aktivt med att förbättra skolsituationen för de nyanlända.

Identifiera behov
Enligt Skolverket behöver alla delar i skolsystemet utgå från de framgångsfaktorer som vetenskap och beprövad erfarenhet visar på, för att resultaten och likvärdigheten ska förbättras. En viktig del i det arbetet är att varje huvudman verkligen analyserar resultaten och tar dem på allvar. 
– Regeringen satsar nu på att rikta mer resurser till skolor utifrån behov. På Skolverket kommer vi att göra vårt yttersta för att stötta kommuner, fristående skolor, rektorer och lärare i att använda dessa resurser till det som gynnar eleverna och bidrar till en mer likvärdig skola, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket, i ett pressmeddelande.

Anna Nyberg, kommunikatör
 

Senast uppdaterad: 2 oktober 2017
Uppdaterad av: Anna Nyberg

Redaktörer - Webmail