Bygglovshandlingar

Så här kan inskickade ritningar se ut:

• Situationsplan , 1006.7 kB, öppnas i nytt fönster.
• Planritning , 130.8 kB, öppnas i nytt fönster.
• Fasadritning , 164.2 kB, öppnas i nytt fönster.
• Sektionsritning , 83.3 kB, öppnas i nytt fönster.

Så här kan inskickade ritningar se ut:

• Situationsplan , 846.7 kB.
• Planritning , 131.3 kB.
• Fasadritning , 123.5 kB.
• Sektionsritning , 79.6 kB.

Komplementbyggnad är exempelvis gäststuga, garage, carport eller förråd, alltså ett komplement till huvudbyggnaden. Så här kan inskickade ritningar se ut:

• Situationsplan , 849.9 kB, öppnas i nytt fönster.
• Planritning , 82.1 kB, öppnas i nytt fönster.
• Fasadritning , 114.4 kB, öppnas i nytt fönster.
• Sektionsritning , 83.9 kB, öppnas i nytt fönster.

Vid större byggnation efterfrågas även konstruktionsritingar, även förkortat K-ritningar, och beskriver utförandet och hur huset är byggt ner till en detaljnivå där till och med skruvar beskrivs med storlek och kvalitet.

• Konstruktionsritning enbostadshus , 2.8 MB, öppnas i nytt fönster.
• Konstruktionsritning garage , 1.4 MB, öppnas i nytt fönster.

Konstruktionsritningar för nybyggnation av villa kan innehålla bland annat följande:

• Grundplan
  • Grundplatta
  • Grundbalkar
  • Armering
• Stomplan
  • Bärande väggar
  • Pelare
  • Balkar
  • Mellanbjälklag
• Takplan
  • Bärande väggar
  • Takstolar
  • Takbalkar
  • Avväxlingar
• K-sektioner
  • Grunddetaljer
  • Väggdetaljer
  • Bjälklagsdetaljer
  • Takdetaljer
  • Infästningsdetaljer
• Övriga detaljer
• Anvisningar och föreskrifter
• Väggelevationer
• Översiktliga 3D-vyer

Här finner ni andra exempel på ritningar som en handläggare kan be om under bygglovsprocessen:

• Marksektionsritning , 109.3 kB, öppnas i nytt fönster.
• Markplaneringsritning , 267.5 kB, öppnas i nytt fönster.
  

En brandskyddsbeskrivning ska beskriva hur byggnadens brandskydd är tänkt att utföras och utformas och hur det är tänkt att skydda byggnaden mot uppkomst och spridning av brand. Exempel på innehåll i brandskyddsbeskrivningen kan vara brandtekniska klasser, avstånd till övriga byggnader, brandcellsindelning, utrymningsstrategi, ventilationens funktion vid brand, konstruktionens bärförmåga och brandtekniska installationer.

Då kravet på brandskyddsdokumentation i byggreglerna gäller för den färdiga byggnaden behövs det, i de allra flesta fallen, i ett tidigt skede en beskrivning av hur brandskyddet ska utformas för att reglerna ska kunna uppfyllas.

• Läs mer om brandskyddsbeskrivning på Boverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Brandskyddsdokumentation

Av brandskyddsdokumentation ska det framgå hur du verifierat att brandskyddskraven uppfyllts, hur byggnadens brandskydd är utformat och vilka förutsättningar brandskyddet är utformat efter.

Exempel på vad som kan ingå i brandskyddets utformning är brandcellsgränser, utrymningsvägar och utrymningsdörrar samt brandtekniska installationer som brandlarm och sprinklersystem.

• Mer information om brandskyddsdokumentation finns på Boverkets webbplats Länk till annan webbplats.

I samband med förhandsbesked eller bygglovsprövning kan en bullerutredning behöva göras. Bullerutredningen är en beräkning av buller från närliggande väg och/eller andra miljöer som kan vara bullrig.

I samband med den tekniska prövningen ska det framgå att byggnadsverket är projekterat och ska utföras så att buller inte medför en oacceptabel hälsorisk för användare eller för personer i närheten av byggnadsverket. Det ska vara möjligt att sova, vila och arbeta under tillfredsställande förhållanden. Enligt plan- och bygglagen ska byggnadsverk ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om skydd mot buller.

• Läs mer om bullerskydd på Boverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Visa i dokumentation hur dagvattenhantering ska hanteras, till exempel takavvattning, stuprör, utkastare, hårdgjorda ytor, diken, stenkistor och anslutning till kommunalt nät. Inom ett verksamhetsområde för dagvatten ansvarar den enskilde fastighetsägaren för sin fastighet och för avvattningen av det dagvatten som uppkommer inom fastigheten. Det innebär att den enskilde fastighetsägaren ansvarar för att det dagvatten som inte kan infiltrera i marken på den egna fastigheten avvattnas till en förbindelsepunkt. Förbindelsepunkten kan till exempel vara en dagvattenbrunn eller ett öppet dike.

I Sverige finns ett system för egenkontroll av bärande konstruktioner för att hindra allvarliga fel. Det finns tre olika typer av kontroller. Ju större risk för allvarlig personskada en kollaps kan förväntas medföra, desto mer omfattande ska kontrollen vara. För konstruktionsdelar i säkerhetsklass 2 eller 3 ska alltid dimensionerings­kontroll göras.

Vid kontrollen ska någon annan än den som har utfört dimensioneringen kontrollera att till exempel rätt laster, beräkningsmodeller och antaganden har använts och att resultaten överförts till bygghandlingarna på rätt sätt.

Det är lämpligt att göra dimensioneringskontrollen innan bygghandlingarna lämnar konstruktören för produktion och man börjar bygga.

En energibalansberäkning och Um-värdesberäkning ska redovisa den beräknade årliga energiförbrukningen i kWh per år och kvadratmeter. Syftet med en energibalansberäkning är att visa att energihushållningskraven uppfylls enligt Boverkets byggregler (BBR) och att de kan antas uppfyllas i den färdigställda byggnaden. Kravnivån beror på var i landet byggnaden uppförs, vilken typ av uppvärmningskälla som ska användas och vad det är för typ av byggnad. I energibalansberäkningen ska det tydligt framgå hur energiförbrukningen för huset kommer att se ut. Komplett beräkning av byggnationens energivärden och primärenergital för byggnaden ska visas.

Kraven på energihushållning i Boverkets byggregler styrs av kraven i plan- och bygglagen och plan- och byggförordningen. I Boverkets byggregler anges minimikraven en byggnad måste uppfylla avseende energianvändning och värmeisolering.

• Läs mer om energihushållning på Boverkets webbplats Länk till annan webbplats.

En fuktskyddsbeskrivning är en beskrivning (analys av risker) om hur du kommer att hantera fuktrisker under byggnation för att säkerställa att en byggnad inte, direkt eller indirekt, får skador orsakade av fukt.

Fuktskyddsbeskrivningen ska visa projektets förutsättningar ur fuktsynpunkt och ska bland annat innehålla information om hur lagrat material ska väderskyddas, när och hur fuktmätning ska utföras av inbyggt material, åtgärder vid upptäckt av fukt, övergripande riskanalys angående konstruktionslösningar med mera.

Fuktskyddsbeskrivningen syftar till att förhindra fuktproblem under byggtiden och ska vara anpassad efter det aktuella projektet.

Fuktsäkerhets­projektering

Med fuktsäkerhetsprojektering avses det systematiska fuktsäkerhetsarbetet i projekteringen av byggnaden. Syftet är att byggnaden inte ska få fuktskador. I resultatet av fuktsäkerhets­projekteringen anges även förslag på fuktkontroller i byggskedet och underhållsåtgärder i förvaltningsskedet.

• Läs mer om fuktsäkerhetsprojektering på Boverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Ett färdigställandeskydd är en försäkring eller en bankgaranti som är tänkt att hjälpa byggherren i egenskap av konsument om entreprenören till exempel gått i konkurs eller av annan anledning inte kan fullgöra sina åtaganden.

• Läs mer om om färdigsställandeskydd på Boverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Den geotekniska utredningen syftar till att undersöka markens beskaffenhet och ska ligga till grund för val av metod för grundläggning. Av den geotekniska utredningen ska markens beskaffenhet, förutsättningarna för grundläggning och behovet av förstärkningsåtgärder framgå. Det ska även framgå om sprängning kommer att bli aktuell. Exempel på förstärkningsåtgärd är pålning.

En geoteknisk utredning görs för att undvika problem med grunden och byggnaden längre fram i tiden, som till exempel sättningar.

Om pålning ska utföras ska en pålningsplan lämnas in inför startbesked.

Om sprängning ska utföras ska en sprängningsplan lämnas in inför startbesked.

Konstruktionsritningar visar uppbyggnaden av grund, stomme och tak samt infästningar. Detaljsnitt/sektioner visar hela konstruktionen inifrån och ut, val av material och dimensioner.

En konstruktionsritning visar den information som behövs för att uppföra till exempel en byggnad eller byggnadsdel och beskriver projektets tekniska delar. Det kan gälla ett helt byggsystem eller bara detaljer. I de flesta fall behövs en eller flera konstruktionsritningar i samband med bygglov eller anmälan. De ska tas fram av konstruktörer och vara fackmannamässigt redovisade.

Inför startbeskedet ska konstruktionsritningar lämnas in för grund, stomme och tak. I konstruktionsritningen ska det finnas information om till exempel livslängd, betongkvalitet, materialval och infästning av takstolar.

Konstruktions­dokumentation

Ett byggnadsverks bärande konstruktion ska beskrivas i ett särskilt dokument som kallas konstruktions­dokumentation. Syftet med konstruktionsdokumentationen är att det ska ge byggherrar, förvaltare och byggnadsinspektörer en övergripande bild av byggnadsverkets statiska verkningssätt, lastförutsättningar och andra fakta som behövs.

Takstolsberäkning inklusive takstolsplan

Beräkningen ska visa hållfasthetsberäkningar för konstruktion av takstol. Version av använd EKS ska vara angiven. Takstolsplanen ska vara måttsatt och visa distans mellan takstolar. Den ska inte vara i 3D.

Det är viktigt att en nybyggnad, tillbyggnad eller annan anläggning uppförs på rätt plats, det vill säga exakt på den plats som bygglovet eller startbeskedet anger. Om placeringen eller höjdläget blir fel kan det leda till stora kostnader för att rätta till felet eller skadeståndsanspråk från berörda grannar.

Det står i ditt bygglovsbeslut om det krävs utstakning och läges­kontroll.

Utstakning

Utstakning innebär att det som finns inritat på situationsplanen märks ut på marken. Utstakningen visar alltså var den planerade åtgärden kommer att hamna på tomten. På så sätt ger vi förutsättningar för dig att bygga. Utstakning kallas ibland för utsättning.

Grovutstakning är när man markerar inför sprängnings- och schaktningsarbeten. Finutstakning är när man markerar inför formsättning av grunden.

Lägeskontroll

Lägeskontroll utförs normalt efter formsättning av grunden. Lägeskontroll är att kontrollera att byggnaden eller anläggningen kommit i det läge på fastigheten som bygglovet anger.

Med denna kontrollerar vi om byggnadens storlek, mått, form och läge i både plan och höjd stämmer överens med ditt bygglov. Lägeskontrollen ska utföras av någon med mätteknisk kompetens.
Du ansvarar själv för att detta blir utfört och inlämnat till kommunen.

En markplaneringsritning visar hur marken planeras med utfyllnader, schaktningar, murar och andra åtgärder. För att beskriva hur marken ser ut i dag och hur den planeras att ändras används situationsplaner (sett uppifrån), fasadritningar (sett framifrån) och sektionsritning (i genomskärning).

Kontrollera när du gör en mark­planerings­ritning

• att markplaneringsritningen är baserad på situationsplanen.
• att du har ritat in in- och utfarter.
• att du ritat upp parkeringsplats eller biluppställningsplats.
• att du angett markhöjder och ritat in eventuella markuppfyllnader. Tänk på att redovisa avslutning av markuppfyllnader nära fastighetsgränsen.
• att du in ritat marksektioner.
• att du ritat in eventuella murar, slänter och liknande.
• att du ritat in var sopkärl alternativt sophus ska placeras. Det gäller verksamheter och flerbostadshus.
• att du ritat in var eventuella återvinningskärl ska placeras. Det gäller verksamheter och flerbostadshus.
• att du ritat in transportvägar för avfall. Tänk på att kurvradien ska vara minst åtta meter och eventuell vänddiameter om minst arton meter. Undvik att sopbilen måste backa. Det gäller verksamheter och flerbostadshus.
• att du enligt Boverkets byggregler (BBR 3:122) har minst en tillgänglig och användbar gångväg mellan entré till byggnad och bostadskomplement, parkeringsplatser med mera.
• att ramp lutar högst 1:12 på tomt enligt Boverkets byggregler (BBR 3:122). En ramp bör ha en höjdskillnad på högst 0,5 meter mellan vilplanen och har en fri bredd på minst 1,3 meter. Vilplanen bör vara minst 3 meter långa.
• att du har en angöringsplats för bilar enligt Boverkets byggregler (BBR 3:122). Parkeringsplatser för rörelsehindrade ska kunna anordnas efter behov inom 25 meters gångavstånd från en tillgänglig och användbar entré till publika lokaler, arbetslokaler och bostadshus. Gäller verksamheter och flerbostadshus.
• att ritningen är skalenlig. Ange i vilken skala, vanligast är 1:400 och 1:500.
• att du ritat in norrpil.
• att du ritat in skalstock.

Inventeringen bör utföras av någon som har god kunskap och erfarenhet inom området. Den bör redovisa aktuella förhållanden. I kontrollplanen bör det anges vilket material som vid rivningsåtgärderna kan ge upphov till farligt avfall, bedömd mängd eller omfattning för varje avfallsslag samt var i byggnaden dessa material finns.

Som avfallsslag räknas de olika typer av avfall som anges i bilaga 4 till avfallsförordningen (2011:927). I avfallsförordningen anges även vad som utgör farligt avfall.

• Läs mer om rivningsavfall och avfallshantering på Boverkets webbplats Länk till annan webbplats.
• Läs mer om avfallsförordningen (2011:927) på Riksdagens webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kontrollera när du gör en miljöinventering

• att du angett vilket rivningsmaterial du har och hur mycket.
• att du angett hur rivningsmaterialet ska hanteras och transporteras.
• att du angett var rivningsmaterialet ska deponeras.

Obligatorisk ventilationskontroll, OVK, är funktionskontroller av ventilationssystem i byggnader som plan- och bygglagen, samt plan- och byggförordningen säger ska göras. Kontrollen ska göras av en certifierad funktionskontrollant. Det är du som fastighetsägare som ansvarar för att kontrollen blir gjord. När ventilationssystemet kontrolleras så görs det enligt de byggregler som gällde då fastigheten eller ventilationssystemet fick bygglov.

OVK-besiktningen gäller alla byggnader, utom en- och tvåbostadshus, och ska genomföras återkommande.

Kontrollerna görs för att se till att ventilationssystemet fungerar som det ska och för att säkerställa ett bra inomhusklimat. Om funktionskontrollanten hittar allvarliga fel kan systemet underkännas. Det är då upp till fastighetsägaren att laga felen inom en bestämd tid.

Besiktningen ska protokollföras, redovisas och undertecknas. Ett exemplar av protokollet ska funktionskontrollanten lämna till fastighetsägare och ett exemplar ska skickas till plan- och bygglovsenheten.

Visar placering, djup och dimensioner av pålarna. Djup grundläggning utförs med hjälp av pålar. Ett mellanting mellan ytlig och djup grundläggning är plintgrundläggning. Vid printgrundläggning utför du schakter till fast botten och gjuter därifrån pelare/plintar. Grundläggning av vägar, bankar och planer på lös jord utförs ibland med jordförstärkning.

Sprängningsplanen är ett dokument som berättar och visar hur sprängningen kommer gå till. Tillstånd för sprängning måste sökas från polisen.

• Ansök om tillstånd för sprängning från polisen Länk till annan webbplats.

Vid vissa mindre åtgärder ska en teknisk beskrivning och förslag till kontrollplan lämnas in i samband med bygglovsansökan.

En teknisk beskrivning är en detaljerad beskrivning av det du ska bygga. Den ska visa hur det tekniskt är uppbyggt och detaljerat beskriva de material du ska använda. Redogör i beskrivningen för hur konstruktionen är uppbyggd med dimensioner på material och vilken sorts grundläggning som ska användas. Om ärendet gäller en tillbyggnad, ska även en beskrivning för hur tillbyggnaden ska anslutas till den befintliga byggnaden finnas med.

Exempel på detta är beskrivning av grundläggning, bärande stomme, takkonstruktion, brandskydd, uppvärmning, ventilation, energihushållning och säkerhet. En teknisk beskrivning kan även utföras i form av detaljritningar där de olika materialen och dimensionerna framgår.

Vilka punkter ska finnas i den tekniska beskrivningen?

Bärförmåga, stadga och beständighet – vilket bland annat innebär att du bör redovisa:

• vad grunden vilar på till exempel grus, berg eller morän
• på vilket sätt grunden är gjord till exempel om det är en ”utbredd eller kantförstyvad platta” eller krypgrund
• material i bärande yttervägg i källare samt i övriga bärande ytterväggar
• material i bärande innerväggar i källare
• typ av bjälklag- och takkonstruktion.

Inomhusmiljö – vilket bland annat innebär att du bör redovisa:

• typ av ventilation
• annan viktig inomhusfunktion som till exempel fuktisolering av badrum.

Skydd mot buller – vilket bland annat innebär att du bör redovisa:

• vilka åtgärder som ska göras mot utomhusbuller.

Säkerhet i händelse av brand – vilket bland annat innebär att du bör redovisa:

• brandtekniska klasser.

Säkerhet vid användning – vilket bland annat innebär att du bör redovisa:

• information om vilken typ av säkerhetsglas, till exempel vid panoramafönster eller altandörr
• information om hur fall ska undvikas, till exempel räcke och avåkningsskydd.

VA är kort för vatten och avlopp. På en situationsplan ska du visa utvändiga dragningar av vatten- och avloppsledningar över tomt från anslutningspunkter till byggnation. Du ska visa stenkista och egen brunn om du har det.

• Läs mer om vatten och avlopp på Boverkets webbplats Länk till annan webbplats.

VS är kort för vatten och sanitet (avlopp och tappvatten). VS-ritningen ska visa vatten- och avloppsdragningar och hur dessa är tänkta att utformas med dimensioner och materialval.

• Läs mer om vatten och avlopp på Boverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Ventilationsritningen ska visa vilken typ av ventilationssystem som ska installeras, hur ventilationssystemet ska utformas samt till- och frånluftsflöden.

Ventilationssystem kan vara antingen självdrag, frånluftsventilation med tilluft via ventiler, FT-system med mekanisk från- och tilluft, FX-system eller FTX-system med mekanisk frånluft med värmeåtervinning respektive mekanisk från- och tilluft med värmeåtervinning.