Ditt uppdrag i kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige, även kallat fullmäktige, i Vansbro kommun har 31 mandat och är det enda kommunala organ som är direktvalt av medborgarna. Fullmäktige bestämmer hur kommunen ska vara organiserad, vilka nämnder som ska finnas, vilka bolag som kommunen ska äga eller vara delägare i, eller om verksamhet ska bedrivas av privata utförare. Här fastställs uppdragen i reglementen, bolagsordningar och ägardirektiv. Det är också fullmäktige som utser ledamöter och ersättare till styrelser och nämnder.

Här hittar du som är ledamot eller ersättare i kommunfullmäktige information och vägledning kring ditt uppdrag. Du kan även hitta information, skrifter, rapporter och korta utbildningsfilmer för förtroendevalda på SKR:s webbsida Länk till annan webbplats..

Kommunens högsta beslutande organ

Fullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och fattar därför beslut i principiella frågor som är av större vikt för kommunen. Fullmäktige styrs av en mängd regler, som baserar sig både på lagstiftning och på den arbetsordning som fullmäktige själv antar.

Både nämnder och bolagsstyrelser måste lyfta ärenden som rör principiella frågor, eller frågor av större vikt till avgörande i fullmäktige. Fullmäktige bestämmer genom reglementen uppdragen för respektive nämnd. Uppdragen till kommunens bolagsstyrelser ges i form av bolagsordningar, ägardirektiv och riktlinjer för ägarstyrning av kommunens bolag. Fullmäktige kan också ge uppdrag till nämnder och bolagsstyrelser genom andra styrande dokument eller genom beslut i ett enskilt ärende. Fullmäktige fastställer också program med mål och riktlinjer för privata utförare, det vill säga verksamhet som utförs genom entreprenader.

Fullmäktige tar beslut om budget och strategiska mål, skattesats och avgifter för kommunal service, samt beslutar om ansvarsfrihet för ledamöter och ersättare i styrelse och nämnder. Till sin hjälp i bedömningen utser fullmäktige revisorer som har till uppgift att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs är tillräcklig.

Ordförande i kommunfullmäktige i Vansbro är Nils-Erik Edlund (S). Kommunfullmäktiges ordförande leder och planerar fullmäktiges arbete.

Ordföranden har ett särskilt ansvar för ordningen och uppförandet vid kommunfullmäktiges sammanträden. Ordföranden är dessutom skyldig att rösta när det behövs för att ärendet ska kunna avgöras.

I kommunfullmäktiges arbetsordning framgår det vilka, förutom ledamöterna och ersättarna, av kommunens förtroendevalda som har rätt att delta i sammanträden.

Om kommunfullmäktige begär det, och det inte finns något hinder på grund av sekretess, är följande skyldiga att lämna upplysningar vid fullmäktiges sammanträden:

  • Ordföranden och vice ordföranden i en nämnd
  • Kommunens revisorer
  • Även en tjänsteperson i kommunen eller utomstående sakkunnig kan kallas att lämna upplysningar, men de får inte delta i överläggningen.

Fullmäktiges sekreterare får yttra sig om lagligheten kring det som händer och beslutas vid sammanträdena. Kommunchefen får delta i överläggningen i alla ärenden.

Kommunfullmäktiges sammanträden är öppna för allmänheten, men allmänheten har inte rätt att yttra sig.

I fullmäktige har du som ledamot eller tjänstgörande ersättare rätt att väcka ärenden. Det gör du genom att lämna in en skriftlig motion. Du kan lämna in motionen ensam eller tillsammans med andra.

Vilka regler som gäller för motioner framgår av kommunallagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och kommunfullmäktiges arbetsordning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Ämnen av olika slag ska inte tas upp i samma motion. I sådana fall lämnar du istället in flera motioner. Du lämnar in motionen till sekretariatet men du kan också lämna in den vid ett pågående fullmäktigesammanträde.

Motionen ska anmälas på kommunfullmäktige och i samband med detta ges du möjlighet att kort presentera din motion.

Din motion ska beredas av kommunstyrelsen och eventuell nämnd eller bolagsstyrelse för det sakområde som motionen behandlar, för att sedan komma tillbaka för beslut i fullmäktige.

Det är vanligt att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige något av följande beslutsalternativen:

  • att motionen bifalls,
  • att motionen avslås eller
  • att motionen anses besvarad (brukar användas när det som föreslås i motionen helt eller delvis redan är tillgodosett)

Senast ett år från det att din motion anmäldes bör kommunfullmäktige fatta beslut i frågan. Kommunfullmäktige kan bara fatta beslut i sak om din motion föreslår något som ligger inom den kommunala kompetensen. Med den kommunala kompetensen menas här att det ska vara något som kommunen faktiskt får ägna sig åt.

Vem har i övrigt rätt att väcka ärenden

Förutom ledamöter eller tjänstgörande ersättare har också följande rätt attväcka ärenden i fullmäktige:

  • En nämnd (varje ledamot i en nämnd får väcka ärende i nämnden).
  • En revisor, om ärendet gäller förvaltning som har samband med revisionsuppdraget eller om ärendet gäller granskningen.
  • Kommunfullmäktiges fasta beredningar.
  • Styrelsen i ett kommunalt aktiebolag.

I Vansbro kommun kan ett ärende också väckas genom medborgarförslag. Ett medborgarförslag ska uppfylla följande för att tas upp för behandling:

  • förslaget är skriftligt,
  • det innehåller namn och adress på den som lämnar förslaget,
  • förslaget omfattar enbart ett ämne.

Medborgarförslaget lämnas in till sekretariatet eller direkt vid ett fullmäktigesammanträde.

Kommunfullmäktige sammanträder i regel sex gånger per år. Första sammanträdet efter valet hålls med nyvalda fullmäktige tidigast den 15 oktober.

Mötena ligger oftast på måndagar och börjar i regel klockan 18, men tiden kan ibland ändras.

Ordföranden kan efter samråd med vice ordförandena ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden om det finns särskilda skäl. Ett sådant exemepel är för få ärenden att behandla. Vid behov kan ordföranden också besluta om ett extra sammanträde.

Fullmäktiges sammanträden tillkännages minst en vecka före sammanträdesdagen på kommunens digitala anslagstavla. Du får kallelsen och sammanträdeshandlingarna elektroniskt via Ciceron Assistent Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

I kallelsen anges tid och plats för sammanträdet och vilka ärenden som ska behandlas. Om det är möjligt bör också övriga handlingar sändas ut samtidigt.

Brådskande ärenden

Brådskande ärenden, som inte har beretts eller kunnat tillkännages enligt kommunallagens krav, får behandlas och beslutas endast om samtliga ledamöter är överens både om att ta upp ärendet och vilket beslut som ska fattas. Det gäller dock inte valärenden.

När du inte kan delta i hela eller del av sammanträdet ska du snarast anmäla det till din gruppledare, som kallar in den ersättare som är i tur att tjänstgöra. Ersättare kan bara komma från det egna partiet och tas in i den ordning de är valda.

Om du avbryter din tjänstgöring under sammanträdets gång kan du inte komma tillbaka och börja tjänstgöra igen efter en stunds frånvaro. Detta kallas växeltjänstgöring och är inte tillåtet. Enda undantaget är när du inte får delta i behandlingen av ett ärende på grund av att du är jävig.

Varje ledamot har en bestämd plats i fullmäktigesalen. Tjänstgörande ersättare sätter sig på den plats som den ledamot man tjänstgör för, skulle ha suttit.

Sammanträdet öppnas

Ordföranden förklarar sammanträdet öppnat och hälsar alla välkomna.

Anmälan om jäv

Innan kommunfullmäktige väljer justerande av protokollet ska du anmäla om du är jävig i något av sammanträdets ärenden.

Justering av protokoll

En förutsättning för att fullmäktiges beslut ska få verkställas är att protokollet från sammanträdet justeras. Formerna för justering av protokoll framgår av arbetsordningen för fullmäktige. Vid varje sammanträde väljs två ledamöter som tillsammans med ordföranden justerar protokollet i efterhand. Justeringen sker digitalt med bank-ID.

Om det visar sig att ordföranden och justerarna har olika uppfattningar om innehållet i ett ärende får dessa antecknas i protokollet. Om oenigheten rör något väsentligt i beslutet finns möjligheten att överlämna justeringen till fullmäktige.

Omedelbar justering

Kommunfullmäktige får besluta vid ett sammanträde att en paragraf ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt innan sammanträdet avslutas. Om det inte är möjligt ska beslutstexten läsas upp av ordföranden.

Upprop

Upprop ska ske i början av varje ny sammanträdesdag, vid fortsatt sammanträde och när ordföranden anser att det behövs. Det gör dig berättigad till sammanträdesarvode.

Ärendens behandling

Kommunfullmäktige har som huvudregel att beslutsärenden bör behandlas först, därefter frågor och interpellationer. Fullmäktige kan besluta att ändra ordningen för ett eller flera ärenden.

Ett ärende behandlas genom att ordföranden redovisar förslaget till beslut. Därefter lämnar ordföranden ordet fritt vilket innebär att ledamöterna har rätt att yttra sig och lägga egna förslag.

Rätt att yttra sig under sammanträdet

De som har rätt att yttra sig under fullmäktiges sammanträde är alla ledamöter och tjänstgörande ersättare, samt:

  • Ordföranden och vice ordföranden i en nämnd som har med ärendet att göra.
  • Ordföranden i en nämnd/fullmäktigeberedning eller någon annan som svarar på en interpellation/fråga får delta när svaret behandlas.
  • Kommunchefen.
  • Kommunfullmäktiges sekreterare får yttra sig om lagligheten kring det som händer på sammanträdena.
  • Revisorerna när revisionsberättelsen till årsredovisningen behandlas.
  • Revisorerna när kommunfullmäktige behandlar ett ärende som har att göra med revisorernas egen förvaltning.

Ledamöter och tjänstgörande ersättare har rätt att yttra sig i alla ärenden, utom när det gäller besvarande av frågor.

Talarordning

När du vill yttra dig i ett ärende så begär du ordet och väntar på din tur.

Varje talare ansvarar för att inte uppträda på ett sätt som strider mot god ton och ordning. Ordföranden har ett särskilt ansvar för ordningen i talarstolen.

Det är viktigt att du håller dig till ämnet, om inte kommer ordföranden att säga till att du ska återgå till ämnet. Går du emot uppmaningen har ordföranden rätt att ta ordet från dig. Ordföranden kan även utvisa den som uppträder störande och inte rättar sig efter tillsägelse. Däremot får ingen ledamot avbryta en talare när denne yttrar sig.

När du deltar i fullmäktiges överläggningar har du också rätt till en kort replik på högst två minuter om en annan talare omnämnt dig. Din replik sker omedelbart efter den talare som har ordet. Den som begärt replik får sedan möjlighet till en kontrareplik av ordföranden.

Yrkanden

Ledamöterna lämnar ofta i samband med sina yttranden det som kallas för yrkanden. Det finns flera typer av yrkanden:

  • Bifall: Du instämmer i kommunstyrelsens förslag eller någon annans yrkande.
  • Avslag: Du säger nej till kommunstyrelsens förslag eller någon annans yrkande.
  • Ändring: Du begär en ändring i ett förslag. Om till exempel ett bidrag i ett förslag är 20 000 kronor och du vill ändra det till 15 000 kronor yrkar du att förslaget ändras till 15 000 kronor.
  • Tillägg: Du vill att kommunfullmäktige ska besluta något ytterligare i ärendet och begär då ett tillägg.
  • Bordläggning: Du vill att ett ärende som ska behandlas skjuts upp till nästa sammanträde. I kommunfullmäktige kan ett ärende bordläggas om minst en tredjedel av ledamöterna vill det. Det kallas minoritetsbordläggning. Det kan bara ske en gång i varje ärende. Önskas ytterligare bordläggning vid nästa sammanträde krävs ett enkelt majoritetsbeslut. Ett ärende som är bordlagt får inte tillföras ytterligare handlingar eller annan utredning.
  • Återremiss: Du tycker att beslutsunderlaget i ett ärende inte är tillräckligt. Du vill att ett ärende ska gå tillbaka till kommunstyrelsen eller en nämnd/bolagsstyrelse för att utredas ytterligare. I kommunfullmäktige kan ett ärende återremitteras om minst en tredjedel av ledamöterna vill det. Det kallas minoritetsåterremiss. Önskas ytterligare återremiss vid nästa sammanträde krävs ett enkelt majoritetsbeslut. En återremiss måste innehålla en motivering så att den som ska utreda frågan vet vad som förväntas ske med ärendet sedan den fått det tillbaka.
  • Remiss: Du vill inhämta någon eller några remissinstansers yttrande som berörs av ärendet.
  • Ajournering: Du vill att sammanträdet avbryts eller att en del av sammanträdet skjuts upp, exempelvis för att kunna överlägga med dina partikollegor.

Längre yrkanden lämnas in skriftligen till fullmäktiges sekreterare för att säkerställa att de blir korrekt återgivna både när ordföranden går igenom de förslag till beslut som finns och i protokollet. Ordföranden kan begära att ett yrkande eller en särskild anteckning till protokollet ska lämnas skriftligt. Detta görs företrädesvis digitalt i Ciceron Assistent.

Avslutad debatt och genomgång av yrkanden

När den siste talaren sagt sitt i ärendet säger ordföranden: "Är kommunfullmäktige redo att gå till beslut"? I och med det är överläggningen avslutad. Ordföranden går igenom de yrkanden som kommit under överläggningen och kontrollerar att de uppfattats rätt. Genomgången bekräftas därefter med ett klubbslag och efter det får inget yrkande ändras, tas tillbaka eller läggas till, om inte alla i kommunfullmäktige är överens om det.

Propositionsordning

När överläggningen i fullmäktige är avslutad ska ordföranden lägga fram ett förslag till beslut. Frågan ska ställas så, att den kan besvaras med ”ja” eller ”nej”. Kommunfullmäktige måste ta ställning till varje yrkande och förslag som kommit fram under sammanträdet.

När det finns tre eller flera yrkanden i ett ärende ska ordföranden klargöra vilka förslag som ska ställas mot varandra och i vilken ordningsföljd (propositionsordning) som förslagen ska ställas.

Yrkanden kan delas upp i två kategorier:

  • Formella yrkanden innebär att ärendets hantering eller beslutsgången påverkas. Formella yrkanden är bordläggning, återremiss, remiss och ajournering.
  • Materiella yrkanden innebär att fullmäktige beslutar i ärendet i sak enligt den normala beslutsgången. Materiella yrkanden är bifall, avslag, ändring eller tillägg.

Det är viktigt att de olika kategorierna av yrkanden behandlas var för sig i en propositionsordning så att inte ett materiellt yrkande ställs mot ett formellt yrkande Formella yrkanden ska alltid prövas först eftersom de påverkar beslutsgången och ärendet kanske inte ens kommer att avgöras under pågående sammanträde. Tilläggsyrkanden prövas alltid sist.

Röstförfarandet

Normalt fattas beslut med acklamation, det vill säga du ropar ja för det förslag till beslut du stödjer och är tyst när ordföranden frågar om fullmäktige beslutar i enlighet med det yrkande du vill ska avslås. Ordföranden lyssnar efter vilket ”ja” som flest anslöt sig till.

Omröstning

Om du vill säkerställa vilket förslag som stöds av flest ledamöter kan du ropa "votering". Det måste du göra innan ordföranden hinner bekräfta beslutet med ett klubbslag.

På ordförandens uppmaning registrerar du sedan din röst genom att svara ja, nej eller avstår. Om du avstår i en votering innebär det att du inte har deltagit i beslutet.

Reservationer

Du har rätt att reservera dig mot ett beslut för att visa att du inte håller med om det som beslutats. Du kan bara reservera dig om du varit med i beslutet. Reservationer ska framgå av protokollet. Oftast görs reservation muntligt, men om du vill kan du motivera reservationen skriftligen. En skriftlig reservation ska lämnas in till kommunfullmäktiges sekretariat innan protokollet justeras. Juridiskt har den skriftliga reservationen ingen betydelse, den är bara en motivering till den reservation som angetts i protokollet. Det är reservationen i protokollet som är juridiskt bindande.

Fråga

När du tjänstgör kan du ställa en fråga om ämnen som hör till fullmäktiges, en nämnds eller fullmäktigeberednings handläggning. Den får inte avse ärenden som handlar om myndighetsutövning mot enskild.

Frågan ska vara skriftlig och lämnas in till sekretariatet senast två arbetsdagar före aktuellt fullmäktigesammanträde.

En fråga ska kunna besvaras kortfattat, exempelvis genom "ja", "nej" eller genom att ange ett namn eller en tidpunkt.

Fullmäktiges ordförande avgör om en skrivelse som inkommer enligt denna bestämmelse, också är att betrakta som en fråga.

Interpellation

En ledamot i fullmäktige kan ställa en fråga genom en så kallad interpellation. En ersättare som tjänstgör vid ett fullmäktigesammanträde kan lämna in en interpellation vid sammanträde.

Interpellationen ska rikta sig till en förtroendevald med direkt politiskt ansvar för ett visst område. En förtroendevald med direkt politiskt ansvar kan exempelvis vara kommunstyrelsens ordförande.

I likhet med vad som gäller för en fråga ska interpellationen avse ämnen som hör till fullmäktiges, en nämnds eller fullmäktigeberednings handläggning. Den får inte avse ärenden som handlar om myndighetsutövning mot enskild. Interpellationen bör vidare ställas i angelägenheter av större intresse för kommunen.

En interpellation ska vara skriftlig och, till skillnad mot vad som gäller en fråga, undertecknad. Interpellationen lämnas in vid fullmäktiges sammanträde eller till sekretariatet. En interpellation som lämnas in senast 14 dagar före ett sammanträde, bör besvaras vid det sammanträdet.

Med jäv menas tvivel om opartiskhet och huvudsyftet med bestämmelserna är att allmänheten ska känna förtroende för sina valda företrädare.

Jävsreglerna regleras i kommunallagen och gäller vid all ärendehantering och riktar sig till den som på något sätt kan påverka dess utgång.

Ansvar

Det är viktigt att du är uppmärksam på om det föreligger jäv i ett ärende. När det att dags för fullmäktige att överlägga i ärendet meddelar du muntligt att du inte kommer att delta i handläggningen av ärendet. Jävssituationer är inte alltid helt tydliga. Men är det otydligt så är det bäst att alltid tillämpa en ”försiktighetsprincip”.

Det är var och ens ansvar att meddela jäv. Annan ledamot och ersättare kan också anmäla jäv och om den utpekade då inte anser sig vara jävig ska fullmäktige besluta om jäv föreligger. Riskerar en ledamot i fullmäktige att vara partisk och misstänkas för att ha satt eget eller annans intresse framför kommunens, finns det anledning att avstå från att delta i ärendet.

När är det jäv i kommunfullmäktige?

Enligt kommunallagen får du inte delta i handläggningen av ett ärende som personligen rör dig själv, din make eller maka, sambo, föräldrar, barn, syskon eller annan närstående.

Med uttrycket ”personligen rör ledamoten själv” avses främst ärenden som angår ledamoten som individ och inte som medlem av ett större kollektiv. Som exempel på ”kollektiv” kan fullmäktige besluta om arvoden till samtliga förtroendevalda. Istället ska frågan vara avgränsad till att gälla dig eller din övriga personkrets och du ska ha ett ekonomiskt eller annars starkt personligt intresse av ärendets utgång.

Du är inte jävig vid deltagande i val i fullmäktige även om det föreslås att du ska väljas till ett uppdrag.

Åtgärder vid jäv

Vid jäv får du inte delta i handläggningen av ärendet. Uttrycket handläggning avser såväl överläggning som beslut. Det betyder att jävig ledamot varken får delta i själva avgörandet eller i diskussionen som föregår beslutet.

Vad kan hända – konsekvenser vid jäv

Vid ett överklagande kan en domstol finna att jävet påverkat beslutet och upphäva det. Då kan beslutet inte verkställas och kommunfullmäktige får fatta ett nytt beslut.

Vanliga situationer som utgör jäv

  • I ärenden om tomträttsavgifter eller priser för friköp rekommenderas att ledamoten, utifrån försiktighetsprincipen, anmäler jäv om ledamoten själv eller nära släkting äger tomträtt som berörs av beslutet.
  • En ledamot anses vara jävig när en områdesplan ska antas vilken har väsentlig betydelse för värdet av ledamotens markinnehav.
  • Jäv kan föreligga när en ledamot deltar i beslut om nedsättning av vatten- och avloppsavgift i ett område där hen själv äger en fastighet.

Vill du veta mer om jäv?

På SKR:s webbplats kan du titta på Jäv - en film om etiska dilemman Länk till annan webbplats., eller ta del av skriften Om mutor och jäv: vägledning för offentligt anställda Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Läs mer om jäv på Sveriges kommuner och regioners webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

På sammanträdet för fullmäktiges sekreterare anteckningar för att senare upprätta ett protokoll som ska justeras. Protokollet innehåller information om bland annat vilka ärenden som togs upp under mötet, vilka personer som var närvarande och vilka beslut som fattades vid sammanträdet.

Justerarna ska granska och intyga att uppgifterna från sammanträdet stämmer.

Justering ska ske inom två veckor efter kommunfullmäktiges sammanträde, förutom de paragrafer som justerats omedelbart på sammanträdet. Senast andra dagen efter att protokollet har justerats ska justeringen tillkännages på den digitala anslagstavla som finns på kommunens webbplats. Anslagsbeviset ska sedan vara publicerat i tre veckor för att besluten ska vinna laga kraft. Beslut får dock verkställas så snart protokollet har justerats, såvida det inte finns särskilda skäl som talar emot det.

Du kan läsa protokollet i Ciceron Assistent Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och på kommunens webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Efter att protokollet blivit justerat skickas protokollsutdrag till berörda nämnder, bolagsstyrelser, andra organ och personer som direkt berörs av besluten.

Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige innan utgången av juni månad året efter verksamhetsåret besluta om ansvarsfrihet ska beviljas eller vägras. Fullmäktige prövar varje år ansvarstagandet i de nämnder och styrelser som arbetar på fullmäktiges uppdrag.

Nämnder och styrelser har ansvar inför fullmäktige att verkställa fullmäktiges mål och beslut samt lagar och föreskrifter. Möjligheten att styra med mål, att arbeta med en fri nämndorganisation och med externa utförare ökar behovet av kontroll och granskning för att kunna utkräva ansvar. Revisorernas granskning utgör grund för fullmäktiges ansvarsprövning.

Ansvarsutkrävande och granskning är viktiga grundstenar i den kommunala självstyrelsen, i den lokala demokratin. De bidrar till att skapa legitimitet och förtroende hos Vansbroborna, men också till styrning och säkerhet i kommunens verksamheter. Det måste vara möjligt för Vansbrobon att få veta vad som beslutas och vad som uträttas, vilka resultat och effekter det blir och vem eller vilka som är ansvariga.

Revisionsberättelsen är fullmäktiges formella underlag vid ansvarsprövningen. I berättelsen rapporterar revisorerna om resultatet av sin granskning och uttalar sig om ansvarsfrihet tillstyrks eller avstyrks. De kan även framställa eventuella anmärkningar liksom motiveringen till dessa.

Då kommunens verksamhet drivs i flera olika former prövas ansvaret på lite olika sätt beroende på organisationsform. För kommunstyrelsen, nämnder och fullmäktigeberedningar är det fullmäktige som prövar ansvaret, likaså för kommunalförbund med direktion och för finansiella samordningsförbund. I kommunala aktiebolag är det bolagsstämman som prövar ansvaret och i ekonomiska föreningar föreningsstämman. I kommunala verksamhetsstiftelser förekommer det att fullmäktige prövar styrelsens ansvar.

Senast uppdaterad: 11 december 2023