Ditt uppdrag i kommunstyrelse och nämnd

Begreppet nämnd används kommunalrättsligt för att beteckna ett organ som har beredande och verkställande uppgifter, samt vissa beslutsfunktioner.

I kommunallagen anges vilka nämnder som måste finnas i en kommun; kommunstyrelse, krisledningsnämnd och valnämnd. Det ska också finnas en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd som är vanligt bland de största kommunerna. I övrigt är det kommunfullmäktige som beslutar vilka nämnder som ska finnas.

Enligt lag ska det finnas en kommunal revision som är kommunfullmäktiges kontrollinstrument med uppdrag att granska nämndernas verksamhet. Revisionen ska också pröva nämndens ansvarstagande.

Även kommunstyrelsen är enligt kommunallagen en nämnd, om än med vissa särskilt angivna uppgifter. Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan och består av elva ledamöter och femton ersättare. De har ett övergripande ansvar för kommunens verksamhet. Kommunstyrelsen kan jämföras med Sveriges regering, och har ansvar för hela kommunens verksamhet och ekonomi.

Det är grundläggande rättsprinciper som styr när kommunfullmäktige beslutar om hur nämnderna ska organiseras och vilka uppgifter varje nämnd ska ha. En nämnd som har uppdraget att bedriva en viss verksamhet kan inte utöva tillsyn över verksamhet som nämnden själv är driftansvarig för.

Det är kommunfullmäktige som utser ledamöter och ersättare i en nämnd. Fördelningen av platser i nämnderna följer valresultatet. Fullmäktige utser även nämndens ordförande och en eller två vice ordföranden som tillsammans utgör nämndens presidium.

Kommunfullmäktige fastställer nämndens uppdrag i ett reglemente. I din nämnds reglemente anges nämndens ändamål, grunduppdrag, ansvar och befogenheter, regler och arbetsformer för nämndens verksamhet.

Kommunfullmäktige kan bestämma att en nämnd ska ha ett eller flera utskott, men om fullmäktige inte bestämt något i reglementet om utskott får nämnden själv besluta om det.

Det är viktigt att du har kunskap om innehållet i din nämnds reglemente eftersom den är grunden för nämndens arbete och beslut.

I reglementen beskrivs det kommunala ändamålet. Styrelsens och nämndernas roller, ansvar och uppgifter beskrivs. Dessutom beskrivs arbetsformer – exempelvis hur kallelse ska utfärdas, sammanträden genomföras, närvarorätt vid sammanträden och ersättares tjänstgöring. Ordförandens roll beskrivs också.

Det är viktigt att du har kunskap om innehållet i din styrelse eller nämnds reglemente eftersom den är grunden för nämndens eller styrelsens arbete och beslut.

Med uppdraget följer ansvar, både för styrelsen i sin helhet, och för den enskilda ledamoten i nämnden. Det kallas för verksamhetsansvar. Eftersom Vansbro kommun är organiserad i en enda förvaltning så har också styrelsen ett arbetsgivaransvar för alla anställda i kommunen.

Styrelsens verksamhetsansvar framgår av kommunallagen, reglementet och den speciallagstiftning som är aktuell för verksamheten. I uppdraget från kommunfullmäktige ingår att förvalta och genomföra verksamhet enligt fullmäktiges mål och beslut. Styrelsen ska också verkställa och följa kommunens styrande dokument som riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser.

Styrelsen ska:

• Genomföra det uppdrag kommunfullmäktige definierat i reglementet eller i andra fullmäktigebeslut riktat till nämnden
• Ansvara för den löpande verksamheten inom nämnden
• Se till att verksamhet bedrivs enligt lagar och annan författning som gäller för verksamheten
• Fatta beslut inom ramen för sitt uppdrag och besluta i de ärenden kommunfullmäktige överlåtit till nämnden
• Se till att det finns en god intern kontroll och att verksamheten i övrigt bedrivs på ett tillfredsställande sätt
• Redovisa och/eller återrapportera uppdrag till fullmäktige
• Bereda ärenden till kommunfullmäktige
• Verka för samråd med de som använder nämndens tjänster
• Till revisionen tidigt anmäla misstankar om allvarligare oegentligheter inom dess verksamhet

Styrelsen har samma verksamhetsansvar oavsett om styrelsen driver verksamheten själv (egen regi) eller om nämnden har beställt av någon annan att utföra uppgiften, exempelvis upphandlad verksamhet.

Styrelsen har också en viktig uppgift att verkställa kommunfullmäktiges budget i de delar som berör styrelsens verksamhet.

Det finns även andra styrande dokument som kommunfullmäktige har antagit som kan rikta sig till din nämnd. Det kan vara program och planer som innehåller mål, strategier eller åtgärder som din nämnd ska genomföra under kommande verksamhetsår.

Styrelsens och ledamöternas revisionsansvar

Inom styrelsens verksamhetsansvar finns tre former av ansvar; revisionsansvar, straffansvar och skadeståndsansvar.

Revisionsansvar innebär att styrelsen prövas utifrån sitt lagstadgade uppdrag och generella ansvar. Kommunfullmäktige prövar årligen hur detta ansvar har utövats. Med revisorernas granskning som grund kan kommunfullmäktige bevilja eller neka styrelsen ansvarsfrihet. Kommunfullmäktige kan också välja att rikta anmärkning. Om kommunfullmäktige inte beviljar ansvarsfrihet kan fullmäktige entlediga hela styrelsen eller enskilda ledamöter. Fullmäktige kan även rikta skadeståndsanspråk vid ekonomisk skada. Ett eventuellt skadeståndsansvar prövas i domstol.

Ansvaret är i grunden kollektivt, men i undantagsfall kan revisorerna och fullmäktige pröva ett individuellt ansvar. Till exempel när en enskild ledamot agerat på ett uppenbart felaktigt sätt, utan behörighet eller i strid mot direktiv eller beslut. Det kan också handla om avsiktlig passivitet eller bristande initiativ.

Som ledamot har du givetvis också straffansvar om du dömts för ett brott, så som vid fel och försummelse i myndighetsutövning, vid mutbrott och brott mot tystnadsplikt. Det innebär att du själv får bära påföljderna. Straffansvar prövas också i domstol.

Utöver nämndsuppdraget har kommunstyrelsen enligt kommunallagen särskilt ansvar. Styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter. Styrelsen ska också ha uppsikt över övriga nämnder, bolagsstyrelser, kommunalförbund och eventuella gemensamma nämnders verksamheter med flera. Kommunstyrelsen har ett särskilt helhetsansvar för kommunens verksamheter, utveckling och ekonomin. Styrelsen arbetar med strategiska utvecklingsfrågor på kort och lång sikt av betydelse för kommunens framtid. Styrelsen ska följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning.

Kommunstyrelsen har ansvar för den ekonomiska förvaltningen och för ofta kommunens talan. Styrelsen har alltid rätt att yttra sig i ärenden till fullmäktige. Styrelsen ansvarar för att genomföra, följa upp och utvärdera det som kommunfullmäktige beslutar. Styrelsen ska bereda eller yttra sig i ärenden som ska beslutas av fullmäktige, det så kallade beredningstvånget.

Styrelsen är inte överordnad de andra nämnderna, men har rätt att från övriga nämnder och bolagsstyrelser begära in de yttranden och upplysningar som behövs för att styrelsen ska kunna fullgöra sina uppgifter.

För stiftelser, där Vansbro kommun är juridisk person, ansvarar kommunstyrelsen för förvaltning av kapital och utdelning av medel.

Kommunstyrelsens utskott

Eftersom kommunstyrelsen har ett omfattande uppdrag som facknämnd inom samtliga verksamhetsområden och som styrelse, har kommunstyrelsens inrättat utskott. De fyra utskotten är arbetsutskottet, samt utskotten leva och bo, utbildning och arbete, och utskottet omsorg. Utskotten har i princip enbart en beredande funktion, förutom utskottet omsorg som avser myndighetsutövning i en rad individärenden.

Oavsett om du är förtroendevald i kommunfullmäktige, nämnd eller bolagsstyrelse har du det yttersta ansvaret för hur kommunen uppträder som arbetsgivare.

Några av de frågor du behöver sätta dig in i är vad arbetsgivaransvaret innebär och vilka möjligheter och skyldigheter som finns för dig som förtroendevald. Du har möjlighet att utveckla en arbetsgivarpolitik som bidrar både till en väl fungerande verksamhet och till attraktiv arbetsplats.

Din nya roll innebär bland annat ansvar för:

• Arbetsmiljö
• Jämställdhet
• Kompetensförsörjning
• Lönepolitik
• Mångfald

Om de olika ansvarsområdena på SKR:s webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Arbetsmiljöansvaret framgår av arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Det är fråga om insatser som arbetsgivaren är skyldig att genomföra för att förebygga att arbetstagare inte drabbas av ohälsa eller olycksfall. Arbetsmiljöverket har tillsyn över arbetsmiljölagen och föreskrifterna och kontrollerar att arbetsgivaren följer dessa.

Kommunfullmäktiges roll i det systematiska arbetsmiljöarbetet är att:

• Fastställa en skriftlig arbetsmiljöpolicy i samband med att mål och riktlinjer tas fram för kommunen.
• Fördela ansvarsområden till nämnderna och skriva in uppgifterna i reglementen för nämndernas verksamhet och arbetsformer. Se till att ingen arbetsmiljöfråga hamnar mellan nämnderna.
• Följa upp en gång per år att nämnden driver verksamheten i enlighet med arbetsmiljöpolicyn och årligen följer upp sitt systematiska arbetsmiljöarbete.
• Ge nämnderna ekonomiska resurser för arbetsmiljöarbetet.

Kommunstyrelsens uppgifter i det systematiska arbetsmiljöarbetet är:

• På uppdrag av fullmäktige se till att verksamheten drivs i enlighet med arbetsmiljölagen och föreskrifterna för arbetsmiljön.
• Verkställa fullmäktiges beslut och bland annat se till att konkreta arbetsmiljömål tas fram.
• Se till att fördela uppgifter i det systematiska arbetsmiljöarbetet till förvaltningschefen.
• Se till att kommunchefen har befogenheter, resurser, kunskaper och kompetens för att kunna bedriva arbetsmiljöarbetet.
• Ge kommunchefen rätt att fördela uppgifter så långt ut i organisationen så att det systematiska arbetsmiljöarbetet kan bedrivas ute på arbetsplatserna och att tillräckliga befogenheter, resurser, kunskaper och kompetens följer med.
• Se till att konsekvenserna för arbetsmiljön bedöms vid planerade förändringar innan dessa genomförs.
• Se till att förebyggande åtgärder i arbetsmiljön kan vidtas genom att ta med arbetsmiljöinvesteringar i det årliga budgetförslaget.
• Se till att det systematiska arbetsmiljöarbetet följs upp minst en gång per år och fungerar både på förvaltningsnivå och ute på enheterna.

Om arbetsgivaren inte lever upp till sitt arbetsmiljöansvar kan Arbetsmiljöverket besluta om föreläggande eller förbud, med eller utan vite, mot arbetsgivaren. Ett beslut utan vite kan leda till straff, böter eller fängelse. Både tjänstepersoner och förtroendevalda kan drabbas av straff.

Vill du veta mer?

Du kan läsa mer på SKR Länk till annan webbplats.:s och Arbetsmiljöverkets Länk till annan webbplats. webbplatser.

SKR har tagit fram skriften Så klarar du arbetsmiljöansvaret - förtroendevaldas arbetsgivarroll i kommuner, landsting och regioner för förtroendevalda inom offentlig sektor. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

SKR har också tagit fram skriften Sexuella trakasserier, trakasserier och kränkande särbehandling Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

SKR har tagit fram ett utbildningspaket - nio filmer som förtydligar de förtroendevaldas arbetsmiljöansvar och presentera det regelverk som gäller på arbetsmiljöområdet. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

På Arbetsmiljöverkets webbplats finns både information och skriften Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor Länk till annan webbplats..

Ansvaret är i grunden gemensamt genom att ledamöterna tillsammans ansvarar för verksamheten. Som ledamot i en styrelsen eller nämnd har du ett aktivitetskrav.

Kollektivt ansvar

Om nämndens verksamhet inte fungerar är det i allmänhet hela nämnden som är ansvarig, eftersom situationen ofta är resultatet av en kedja med beslut eller icke-beslut från nämnden. Hur nämnden har tagit sitt ansvar prövas årligen av kommunfullmäktige.

Ledamots enskilda ansvar

Som ledamot i en nämnd har du ett aktivitetskrav. Det innebär att du ska aktivt delta i styrelsens eller nämndens arbete, följa mål, beslut, lagstiftning, kommunens styrande dokument som gäller för nämnden och inte agera utanför uppdragets förutsättningar och ramar. Du ska sätta dig in i uppdraget, i verksamheten och förutsättningarna. Kravet innebär också att du ska förbereda dig, sätta dig in i ärendena och delta i beslutsfattandet.

Anser du att det inte finns tillräckliga underlag för att ta ställning och fatta beslut ska du kräva bättre beredning genom att yrka på återremiss och eventuellt begära ett extra sammanträde. Du har rätt att ställa krav på information och återrapportering från verksamheten och hur du vill att den ska presenteras.

Du kan lägga fram egna förslag och du kan reservera dig mot beslut som du inte ställer dig bakom. Du kan också reservera dig till förmån för ett eget förslag som inte blivit nämndens beslut.

I vissa ärenden finns ett myndighetsansvar genom att frågor om till exempel familjehemsplaceringar, bygglov eller miljötillsyn behandlas. När du deltar i handläggningen av ett ärende som avser myndighetsutövning mot någon enskild är du skyldig att delta i avgörandet av ärendet. Du kan alltså inte avstå att rösta.

Du har också ansvar för att inte hamna i jävssituationer, det vill säga om du i något ärende är berörd eller delaktig. Du uppger själv att du är jävig och får sedan inte delta i behandlingen av ärendet. Att beakta jäv är väsentligt för legitimitet och förtroende. Jävsbestämmelserna gäller för var och en, alltså för den enskilde tjänstemannen eller den förtroendevalde och inte för nämnden som kollektiv.

Motverka korruption och oegentligheter

Oegentligheter är ett samlingsbegrepp för hela gruppen av oönskade beteenden/handlingssätt med konsekvenser för kommunens anseende och/eller verksamhet där olika former av korruption ingår. Oegentligheter innebär att utnyttja en offentlig ställning för att uppnå otillbörlig vinning för sig själv eller andra

Oegentligheter/korruption brukar innefatta:

• Tagande och givande av muta.
• Vänskapskorruption, jäv med mera.
• Otillbörlig påverkan.
• Förtroendeskadliga bisysslor, andra förmåner.
• Att gynna sig själv på arbetsgivarens bekostnad.
• Att gynna någon på arbetsgivarens bekostnad.
• Stöld, bedrägeri, förskingring.

Korruption är skadligt för samhället på grund av att det:

• Hotar rättssäkerheten och demokratin.
• Skadar förtroendet för offentliga institutioner.
• Snedvrider konkurrensen.
• Skadar handel och hindrar investeringar.

I brottsbalkens kapitel 10 beskrivs lagstiftningen avseende förskingring, annan trolöshet och mutbrott. Kapitlet finns att läsa på riksdagens webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

I SKR:s webbutik Länk till annan webbplats. kan du hitta skriften Om mutor och jäv - Vägledning för anställda inom kommuner, landsting och regioner som även riktar sig till förtroendevalda. Ett syfte med skriften är att visa på riskerna med att över huvud taget ta emot gåvor och förmåner från personer eller företag som man har att göra med i tjänsten. Ett annat syfte är att visa hur du kan resonera och agera när du stöter på frågor om mutor eller jäv.

Om fusk och egentligheter på SKR:s webbplats Länk till annan webbplats.

Enligt kommunallagen och reglementet ska nämnden se till att den interna kontrollen är tillräcklig. En tydlig och stabil intern kontroll bidrar till att verksamheten når sina mål, att rapporteringen om verksamheten och ekonomin är tillförlitlig och att verksamheten efterlever lagar och regler.

Intern kontroll handlar om att ha ordning och reda, veta att det som ska göras blir gjort och att det sker på ett bra och säkert sätt. En genomarbetad intern kontroll är en av pusselbitarna i en bra styrning och uppföljning. Den bidrar till en effektiv och säker verksamhet och god ekonomisk hushållning.

I samband med framtagandet av nämndens budget ska riskhanteringen för olika riskområden sammanställas i en samlad riskbild för nämndens verksamhetsområde. Den samlade riskbilden ska beskriva åtgärder som redan har införts för att minska risker och nya åtgärder som behöver vidtas.

Utifrån den samlade riskbilden ska en intern kontrollplan upprättas. Den ska innehålla de områden/processer som särskilt ska granskas under kommande verksamhetsår för att bekräfta att redan införda åtgärder har fått avsedd effekt.

I anslutning till nämndens beslut om budget ska nämnden fastställa en samlad riskbild och en intern kontrollplan.

Det är viktigt att du i ditt förtroendeuppdrag och i nämndens relation till sin förvaltning ägnar uppmärksamhet åt de interna styr­- och kontrollfrågorna och försäkrar dig om att det fungerar som det är tänkt. Det handlar om ett samspel och en tillit mellan nämnd och förvaltning.

Vill du veta mer?

Om intern kontroll på SKR:s webbplats Länk till annan webbplats.

Dokumentet Intern kontroll - reglemente Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Dokumentet Intern kontroll- tillämpningsanvisningar Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

En nämnd får uppdra åt annan att besluta på nämndens vägnar i vissa ärenden eller i grupper av ärenden.

Ett sådant uppdrag kan lämnas till:

• Presidiet
• Ett utskott
• En ledamot eller ersättare
• En anställd

När en nämnd delegerar beslutanderätt till en anställd eller grupp av anställda så innebär det att nämnden lämnar över uppgiften att fatta beslut. Ansvaret för ett delegationsbeslut stannar dock kvar hos nämnden.

Rätten att fatta beslut på delegation ska regleras i en delegationsordning. Vilka beslut som nämnden har delegerat och till vem ska framgå av nämndernas delegationsordning. Ett beslut som tas på delegation ska dokumenteras skriftligt och återrapporteras till nämnden i enlighet med delegationsordningen.

Om en nämnd har utskott ska dess beslutanderätt framgå av nämndens delegationsordning.

Sammanträdestiderna för årets möten i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna bestäms på hösten året före. I de flesta fall hålls mötena på dagtid eller sen eftermiddagstid. I nämndens reglemente har kommunfullmäktige reglerat nämndens arbetsformer. Hur ofta nämnden sammanträder beror på vilket verksamhetsområde nämnden ansvarar för.

Inför sammanträdet

Du får kallelsen och sammanträdeshandlingarna elektroniskt till din läsplatta som du fått låna, eller per post. Kallelsen som innehåller föredragslistan skickas i god tid före sammanträdet. I kallelsen anges tid och plats för sammanträdet och vilka ärenden som ska behandlas. Om det är möjligt bör också handlingarna sändas ut samtidigt.

Extra utskick av sammanträdeshandlingar kan förekomma efter det att kallelsen har skickats ut, men det bör endast ske i undantagsfall.

Sammanträdet

Kan du inte närvara vid kommande sammanträde ska du skyndsamt meddela detta till din nämndsekreterare och till ditt parti. För en frånvarande ledamot tjänstgör i första hand en ersättare från ledamotens egen partigrupp, och därefter i den ordning som fullmäktige bestämt.

Nämnden har fått rätten att besluta i de frågor som finns uppräknade i respektive nämnds reglemente. En nämnd kan inte besluta i frågor som kommunfullmäktige, annan nämnd eller bolagsstyrelses ansvar för, om inte kommunfullmäktige delegerat rätten i det aktuella ärendet. En nämnd kan inte besluta i ärenden som uppfyller kommunallagens 5 kapitel, 1 §. Den anger att kommunfullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt.

Du förväntas aktivt delta och fatta beslut under nämndens sammanträden. Beslut fattas normalt med acklamationsbeslut(beslut fattat med ja/nejrop). Ordföranden lägger fram de olika förslag som har ställts under diskussionen i ärendet och frågar ledamöterna om de beslutar i enlighet med xx:s förslag, yy:s förslag etcetera. Som ledamot eller tjänstgörande ersättare, ropar du ”ja” för det förslag du vill ska vinna och är annars tyst. När alla förslag har lagts fram talar ordföranden om vilket av dem som har bifallits. Ibland används uttrycket yrkande, vilket är detsamma som förslag. Om du vill säkerställa vilket förslag som stöds av flest ledamöter kan du ropa votering. Detta måste du göra innan ordföranden hinner bekräfta beslutet med ett klubbslag. Då sker ett upprop där varje ledamot säger ja eller nej.

Du kan avstå från att rösta, men inte vid myndighetsutövning. Du har möjlighet att reservera dig mot ett beslut. Vill du motivera reservationen ska du göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till nämndens sekreterare före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Motsvarande gäller vid omedelbar justering. Protokollet justeras av ordförande och av den ledamot som beslutats vid sammanträdet.

Ordföranden ansvarar för att protokollet förs under sammanträdet och att det sker på rätt sätt. Även delegationsbeslut ska protokollföras eller redovisas på annat sätt.

Det ska framgå av protokollet vilka beslut som stannar i nämnden och vilka som ska föras vidare till annan instans. Vilka förslag och yrkanden som ställts under sammanträdet. Det ska också framgå vilka reservationer som anmälts.

Nämndsinitiativ

Du har rätt att väcka ärende i nämnden under förutsättning att du deltar vid sammanträdet. Du kan även tillsammans med andra ledamöter väcka ett gemensamt ärende. Nämnden beslutar om och hur ärendet ska beredas. Är du ersättare måste du tjänstgöra vid det sammanträde för att kunna väcka ett ärende Av protokollet ska framgå vilka ledamöter som står bakom initiativet.

Du kan även lämna in ditt nämndsinitiativ skriftligen före ett nämndsammanträde, men du måste ändå väcka ärendet under sammanträdet. Väcker du ärendet under sammanträdet lyfts frågan lämpligen i början av sammanträdet för vidare hantering under ”Övriga frågor”.

Något beredningstvång gäller inte för nämnder, utan det är möjligt att avgöra ett ärende som väckts vid ett sammanträde på samma sammanträde.

Närvarorätt

Kommunallagens utgångspunkt är att nämndernas sammanträden inte är offentliga och då får inga andra än de förtroendevalda vara där. En nämnd får däremot besluta om närvarorätt vid sina sammanträden för personer som räknas upp i kommunallagen, exempelvis förvaltningschefen och övriga i förvaltningsledningen och särskilt sakkunniga. Det gäller inte ärenden som avser myndighetsutövning eller i ärenden där det finns sekretess, som till exempel inom det sociala verksamhetsområdet.

Enligt nämndens reglemente har kommunalråd i kommunstyrelsen rätt att delta i sammanträden med nämnder inom det egna ansvarsområdet. De har då rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten samt rätt att få sin mening antecknad i protokollet.

Nämnden kan tillåta annan förtroendevald att närvara vid ett sammanträde för att lämna upplysningar. Även anställd i kommunen och särskilt sakkunnig kan medges denna rätt. Om nämnden beslutar det, får den som kallats delta i överläggningarna. Kommunfullmäktige har bestämt att stadsdirektören har närvaro- och yttranderätt i kommunstyrelsen och i övriga nämnder.

Nämndernas sammanträden kan vara öppna

Kommunfullmäktige har genom nämndens reglemente gett varje nämnd möjlighet att besluta om att hålla nämndssammanträdet öppet för allmänheten.

Nämnderna kan hålla offentliga hearingar, föra samrådsdiskussioner och ha andra former av möten som en del av behandlingen av ärenden.

Om du vill lämna ditt uppdrag behöver du meddela detta. Din avsägelse ska företrädesvis vara skriftlig och kan skickas till vansbro.kommun@vansbro.se.

Kommunfullmäktige godkänner avsägelsen och utser ny ledamot eller ersättare.