Djurhållning och lantbruk
Här finns information för dig som har lantbruk eller djurhållning i Vansbro kommun. Det kan finnas flera olika områden som berör din verksamhet.
Det är miljökontoret som ansvarar för att göra kontroller hos lantbruken i kommunen, enligt lagen som heter Miljöbalken. Saker som lagring och spridning av gödsel, användning av bekämpningsmedel, kemikalier, transporter och djurhållning påverkar miljön, och större lantbruk måste därför söka tillstånd eller göra en anmälan innan de drar igång.
Har du andra djur än sällskapsdjur?
Om du bor där det finns en detaljplan behöver du i så fall söka tillstånd. Det gäller för att få ha kor, häst, get, får och svin, samt pälsdjur och fjäderfä som inte är sällskapsdjur. Varför det krävs tillstånd? För att djuren ibland kan störa grannarna. Det är miljökontoret som ger tillstånd.
Jobbar du med djur?
Du som jobbar med att ha sällskapsdjur, hästar eller pälsdjur, eller av annan anledning har många sådana djur, måste söka tillstånd enligt djurskyddslagen. Din ansökan lämnas till Länsstyrelsen i Dalarnas län, som ansvarar för djurskyddstillsyn och allt som har med djurhållning att göra.
Tillstånd för sällskapsdjur hos Länsstyrelsen Länk till annan webbplats.
Hantering av döda djur
Nedan kan du läsa om vad som gäller vid hantering av döda djur, såsom produktiondjur, häst och vilda djur.
Nedgrävning av djur
För att undvika risk för spridning av smittsamma sjukdomar måste döda djur tas om hand på ett säkert sätt.
Nedgrävning/begravning av döda djur och delar av djur utgör bland annat risk för smittspridning. Förutom smittspridningsrisken utgör döda djurkroppar eller delar av dessa även en risk för att vatten kan bli förorenat i det område där nedgrävning sker.
Generellt gäller att alla produktionsdjur inklusive häst som inte är avsett som livsmedel ska samlas in för destruktion i godkänd anläggning. Det är Svensk Lantbrukstjänst som har hand om insamlingen och transporten i Dalarnas län.
Anmälan om hämtning ska du göra till särskild transportör som Svensk Lantbrukstjänst har avtal med. Efter överenskommelse kan transportören även utföra avlivningen.
Det finns undantag från kravet på insamling och destruktion, där du kan gräva ner död häst, men då krävs att:
- Hästen har självdött eller avlivats utan misstanke om smittsam djursjukdom. Läs mer på jordbruksverkets webb.
- Du informerar Miljökontoret om planerad nedgrävning (se formulär under fliken Informera kommunen om planerad nedgrävning).
- Du väljer lämplig plats enligt kommunens instruktioner.
- Vid nedgrävningen måste du följa kommunens anvisningar och kraven som finns i EU‑lagstiftningen.
Hör av dig till Miljökontoret om du har några funderingar.
Informera och invänta bedömning
Innan nedgrävning får påbörjas behöver du lämna information till Miljökontoret som gör en bedömning av platsens lämplighet. Invänta svar och bedömning innan du börjar nedgrävning. Bedömningen utgår främst från miljöbalkens allmänna hänsynsregler och från lagstiftning om animaliska biprodukter som handlar om att förebygga smittrisker.
Ingen avgift tas ut för denna typ av ärende i Vansbro kommun.
Det finns några saker att tänka på vid negrävning av häst dels val av plats men även hanteringen av det döda djuret.
Bebyggelse
Nedgrävning bör endast ske på jordbruksfastigheter, och inte i närheten av bebyggelse. Avstånd till bostadshus och allmän bebyggelse bör vara så stort som möjligt, och platsen bör ligga så till att allmänheten, lekande barn och djur inte lockas dit. Det är dock svårt att ge generella riktlinjer eftersom förhållanden kan skifta mycket. Nedgrävning av större mängder djurkroppar bör dock inte ske närmare än 200 meter från allmän bebyggelse. Du bör också tänka på hur bebyggelsen kommer ligga i framtiden. Vissa smittämnen (däribland mjältbrandssporer) är långlivade och kan finnas kvar i jorden många decennier efter nedgrävningen.
Skydda vatten
Du bör undersöka vilka platser som är lämpliga för nedgrävning så att det inte är risk för förorening av vattentäkt, vattendrag eller grundvatten. Följande bör du ta hänsyn till:
- Dricksvattenbrunnar. Avståndet från nedgrävningsplatsen till närmaste vattentäkt eller bostad bör vara minst 150 meter, helst 300 meter. Avståndet mellan platsen och brunnen bör motsvara grundvattnets transportsträcka under minst 2-3 månader. Platsen för nedgrävningen bör inte ligga inom skyddsområde för kommunal dricksvattentäkt.
- Ytvatten. Avstånd till vattendrag, sjö eller kända dräneringsledningar bör vara minst 30 meter.
- Topograf. Marken bör vara plan. Nedgrävningen bör ske på en torr, solig plats med genomsläppliga jordlager (sand, grus eller morän). Det är inte lämpligt att gräva ner hästen i en fuktig sänka.
- Grundvatten. En säkerhetsmarginal bör finnas så att avståndet från botten av graven till högsta grundvattenyta under året är minst 1 meter. Detta för att skydda grundvattnet mot exempelvis smittämnen eller förhöjda halter av näringsämnen.
- Berg. Djurkroppen får under inga omständigheter läggas direkt på berggrunden. Minst 1 meter lösa jordlager bör finnas mellan djurkroppen och berggrunden.
Övrigt
- Om du vill gräva ner djuret på någon annans mark eller inom 5 m från fastighetsgräns till annans mark måste du ha ett godkännande från den som äger marken.
- Du får inte gräva ner djur vid en fornlämning utan tillstånd eller samråd med Länsstyrelsen Dalarna. På Riksantikvarieämbetets karttjänst Fornsök (www.fmis.se) kan du hitta samtliga registrerade fornlämningar.
- På www.ledningskollen.se kan du få information om eventuella ledningar som finns på fastigheten.
Att tänka på vid nedgrävning
- Kroppen bör kalkas innan du gräver igen hålet. Kalkningen har en bakteriedödande effekt. Om kalkningen ska ha effekt ska det vara rikligt med kalk, kalklagret ska täcka kroppen. Vanlig lantbrukskalk fungerar bra.
- Du ska gräva ner hästen innan förruttnelsen har börjat. Sommartid ska du gräva ner hästen genast när hästen har dött. Vid låga temperaturer kan en viss begränsad tid accepteras om du förvarar kroppen på lämplig plats och har daglig tillsyn över den.
- När du gräver ner djuret ska du göra detta så att vilda djur inte kan komma åt den. Detta innebär att kroppen bör täckas med minst 1,5 meter jordmassa. Om du placerar stenar på den återfyllda gropen är 1 meter jord ovan kroppen tillräckligt. För en normalstor häst behövs en grav som är ca 2 – 3 meter bred och ca 2,5 meter djup.
Vilda djur omfattas inte av kravet på insamling och destruktion. Men misstänker du att djuret bär på en smittsam sjukdom ska du kontakta Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).
Slaktrester från jakt
Slaktavfall från vilt, till exempel älg eller rådjur, får lämnas kvar i skogen.
Avfallet kan locka rovdjur, husdjur och skadedjur. Lämna det därför inte i närheten av motionsspår, vandringsleder eller bostadshus. Avståndet till bebyggelse ska vara så stort att det inte riskerar att skapa olägenheter (ett riktvärde är minst 2 km).
Närmare än 2 km från bostäder ska slaktavfallet grävas ned så djupt att det inte kan grävas upp av rovdjur. Det ska inte läggas i närheten av vattendrag. Det ska även vara ett skyddsavstånd på minst en meter till grundvattnet. Du bör inte gräva ner större mängder slaktavfall på samma plats.
På Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. kan du läsa mer om slaktavfall från jakt.
SVA undersöker döda vilda djur för att övervaka sjukdomsläget bland Sveriges vilt. Om du träffar på sjuka eller döda vilda djur, speciellt om det gäller flera djur, vill vi gärna att du rapporterar in det du hittat till oss.
Rapportera in fynd av sjuka eller döda vilda djur - SVA Länk till annan webbplats.