Invasiva främmande arter

Blomsterlupin och jättebalsamin är exempel på invasiva arter som i våra trakter sprids fort, försämrar förutsättningarna för vår naturliga flora och fauna och hotar den biologiska mångfalden. Många arter som vi i dag betraktar som naturliga har en gång förts hit oavsiktligt eller med avsikt. Det kan vara växter som tränger ut andra växter eller är giftiga, djur som äter upp eller konkurrerar ut andra djurarter eller som sprider sjukdomar.

Invasiva arter är ett ökande problem i naturen och ett stort hot mot den biologiska mångfalden. Vår hantering av trädgårdsväxter och trädgårdsodling är den vanligaste spridningsvägen av invasiva växter. Den negativa utvecklingen kan hejdas om vi är fler som blir medvetna om riskerna med dessa arter. Vi behöver lära känna igen växterna och veta hur man ska handskas med dem.

Det är viktigt att komma ihåg att främmande arter även kan introduceras oavsiktlig genom transporter av varor och gods. Den spanska skogssnigeln som också kallas för mördarsnigeln är ett exempel på det. Den har följt med importerade grönsaker och trädgårdsväxter.

Behöver du hjälp att identifiera växter?

Läs mer om alla invasiva främmande arter och kännetecken i Miljösamverkan Sveriges fältbok.

För att skydda miljön och samhället finns sedan 2015 en EU-förordning som listar vilka växter och djur som anses vara invasiva och hur dessa ska hanteras. Arter som finns på EU-listan får inte importeras, säljas, odlas, födas upp, transporteras, användas, bytas, släppas ut i naturen eller hållas levande.

Läs mer om EU-förordningen på Naturvårdsverkets webbsida. Länk till annan webbplats.

Det finns även ett antal arter som inte är EU-listade men som är eller riskerar att bli invasiva i Sverige. För dessa finns ännu inte några lagstadgade skyldigheter men de utgör ändå ett växande problem och bör bekämpas.

Det är till exempel: blomsterlupin, parkslide och vresros.

Det här kan du göra

Det är till stor hjälp att du rapporterar till myndigheterna när du hittar en invasiv främmande art. Det kan bidra till att stoppa spridningen innan arten har hunnit orsaka skada. I våra trakter är det framförallt de invasiva växterna som sprider sig lätt med frön, växtdelar och rotdelar som allmänheten kan hjälpa till med.

Det är viktigt att göra rätt med växtmaterialet när man bekämpat på olika sätt. Släng inte växtavfallet på komposten då flera av de invasiva växterna har så stor växtkraft att en liten bit av en stjälk kan slå rot.

  • Rapportera in dina fynd på invasivaarter.nu. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
  • Om du upptäcker invasiva arter i din trädgård, ta bort dem.
  • Lägg inte växtdelar på komposten eller i naturen.
  • Växtdelar lämnas förpackade i genomskinliga säck i brännbart på återvinningscentralen Bäckdalen.
  • Eldning av trädgårdsavfall är tillåtet så länge olägenhet inte uppstår eller att det råder eldningsförbud.

Kom ihåg att det krävs markägarens tillstånd om du önskar hjälpa till med åtgärder på annans mark.

OBS! Släng inte på någon gammal "bytipp" eller i skogen! Att lägga trädgårdsavfall utanför sin egen tomt klassas som nedskräpning, vilket är ett brott enligt miljöbalken.

Några invasiva arter: Vreros, blomsterlupin, jättebalsamin och parkslide.

Några invasiva arter: Vreros, blomsterlupin, jättebalsamin och parkslide.

Senast uppdaterad: 9 augusti 2023