Kulturhistoriska byggnader och kulturmiljöer
Vissa byggnader och markområden har ett så stort kulturellt eller
historiskt värde att det är en nationell angelägenhet att bevara dem.
Lagkrav och detaljplaner kan alltså begränsa hur man får använda och
förändra vissa fastigheter. Är ditt hus skyddat med den här märkningen så måste du ta mer hänsyn när du vill bygga om eller ändra något.
Järnvägsstationen i Vansbro
Det är inte bara slott och herrgårdar som kan vara kulturhistoriskt värdefulla, utan även enkel och vardaglig bebyggelse som exempelvis är tidstypisk och som inte har förändrats allt för omfattande. Byggnader som är typiska för en viss plats eller någons levnadsvillkor kan också anses vara kulturhistoriskt värdefulla. Det handlar om vad man kan utläsa ur en miljö, till exempel levnadsvillkor och resurser i förfluten tid, byggnadstekniker, materialval, stil och form. En miljö måste alltså inte vara speciellt ålderdomlig eller ovanlig för att vara intressant.
”K-märkt” är ett populärt samlingsbegrepp för de olika typer av skydd både i detaljplaner, områdes-bestämmelser och i beslut från Länsstyrelsen som en byggnad med kulturhistoriskt värde kan ha.
Oavsett märkning så gäller Plan- och bygglagens bestämmelser som säger att ändringar av en byggnad ska utföras varsamt och att särskilt kulturhistoriskt värdefulla byggnader inte får förvanskas.
Oftast innebär dessa lagskydd att en byggnad inte får rivas eller förändras eller att ett markområde måste skötas så att inte det kulturhistoriska värdet minskar.
Detaljplanen är juridiskt bindande och anger såväl rättigheter som begränsningar. I detaljplanen kan värdefull bebyggelse markeras och särskilda bestämmelser införas. Bestämmelserna markeras på plankartan med olika bokstäver.
Q
Ett stort Q är en bestämmelse om hur ett område eller en byggnad får användas. Den innebär att användningen ska vara anpassad till byggnadens kulturvärden. Det betyder att det kan vara bostäder, kontor, butiker eller annat, så länge bevarandet av byggnaden inte motverkas. Ett stort Q säger egentligen inget om hur byggnaden ska tas tillvara och den innebär inget rivningsförbud. Stora Q är alltså inte en ”strängare variant” av lilla q, utan en helt annan typ av bestämmelse.
Ett exemel på en Q-byggnad i Vansbro är Järnvägsstationen.
q
Ett litet q betecknar att byggnaden är särskilt kulturhistoriskt värdefull och inte får förvanskas. Vad det innebär preciseras genom skyddsbestämmelser som står på plankartan. Det kan till exempel vara rivningsförbud eller att den befintliga utformningen och detaljer ska bibehållas. Skyddsbestämmelser kan reglera sådant som vanligtvis inte är bygglovspliktigt, exempelvis interiörer eller hur underhåll ska utföras. Litet q är det starkaste skydd en byggnad kan få i en detaljplan.
k
Ett litet k betecknar att byggnaden har kulturhistoriska värden som ska tas till vara och att byggnadens karaktärsdrag ska beaktas när ändringar görs. Vad det innebär preciseras genom varsamhetsbestämmelser som står på plankartan. Varsamhetsbestämmelser kan till exempel ange vilken kulör en byggnad ska målas i eller hur fönstren ska se ut. Bestämmelserna kan inte reglera sådant som inte är bygglovspliktigt. De kan till exempel inte innebära krav på att originaldetaljer (exempelvis fönster) bevaras, men de kan styra hur detaljerna får se ut om de ändras.
I översiktsplanen finns det en bilaga där man kan läsa mer om
Läs mer om Kulturmiljöer i Vansbro kommuner på nedan länk.
Kulturmiljöer i Vansbro kommuner
, 9.8 MB, öppnas i nytt fönster.