Bokslutskommuniké 2023
Här kan du läsa en kortfattad redovisning av resultatet för 2023.
Resultatet för år 2023 uppgick till -15 mkr vilket är 11,2 mkr sämre än budgeterat. Föregående år uppgick resultatet till -1,1 mkr, de två åren innan redovisade kommunen större överskott.
Kommunstyrelsens driftverksamhet består av ovanstående sektorer och det samlade resultatet är en negativ avvikelse mot budget med 37 mkr. Föregående år var avvikelsen -33 mkr och året innan -26 mkr. Respektive sektor redovisas nedan. De största avvikande posterna är kostnaden för inhyrd personal och placeringskostnader inom Social omsorg (Individ- och familjeomsorgen) och höga personalkostnader inom äldreomsorgen.
Att kommunens samlade resultat uppgår till -15 mkr när sektorerna avviker med -37 mkr beror på högre intäkter från Finansieringen än budgeterat. Inom Finansieringen så överstiger intäkterna från skatter, generella statsbidrag och utjämningssystemen budget med 15 mkr. Totalt går Finansieringen 22,5 mkr bättre än budget. De senaste åren har kostnaden för kommunstyrelsens driftverksamhet överskridit sin budget. Samtidigt så har intäkterna från skatter, generella statsbidrag och utjämningssystemen överstigit budget. Detta har gjort att kommunen totala underskott har minskat. Vissa år har kommunen till och med redovisat ett överskott trots att driftverksamheten kostar mer än budgeterat.
I budgeteringen använder kommunen de skatteprognoser som SKR tillhandahåller. De senaste årens överskott på Finansieringen (som berott på ökade skatteintäkter och statsbidrag) kommer inte att fortsätta vara så höga kommande år. Det ekonomiska läget blir då mer ansträngt.
Ekonomi i balans
Ett arbete har gjorts i början av år 2024 för att identifiera tidiga avvikelser i budget 2024. Detta då underlaget för budget nästkommande år tas fram i maj/juni året innan, och förutsättningarna för verksamheterna kan ha förändrats sedan detta. Slutsatsen är att ett underskott i storleksordningen som resultatet för 2023 befaras under året. Alla kommunens sektorer arbetar med framtagande av åtgärdsplaner för att arbeta för att bedriva en verksamhet inom tilldelad budget. Arbetet följs upp av Kommunstyrelsen och politiska beslut kan komma att tas inom ramen för dessa åtgärdsplaner.
Sektor Lärandes underskott mot budget beror dels på större bidragsutbetalningar till friskolan på grund av större elevkullar mot tidigare år, samtidigt som den kommunala organisationen inte har förändrats. Underskottet beror också på att ett större antal elever än beräknat i budget, har sökt sig till gymnasieskolor i andra kommuner och till kostsamma program, vilket genererar högre kostnader mot budgeterat för interkommunal ersättning (IKE).
Ökade personalkostnader på grundskolan mot föregående år beror delvis på en ökning av barn och elever i behov av stöd, både på grund av att kunskapstappet varit högt under pandemin och på grund av en del psykisk ohälsa. Fler antal barn på förskolorna har idag också särskilda behov, vilket är resurskrävande, och dessa resurser finansierades under året till viss del med statsbidrag. Små enheter på förskolor och skolor gör det svårt att samarbeta mellan enheter, då det krävs förflyttning inom kommunen. Svårigheter att få tag på vikarier gör att kostnaderna hålls nere något, men ökar ofta arbetsbelastningen på arbetande personal vilket kan vara kostsamt i längden. Personalkostnaderna på Vansbro utbildningscenter och Lärcentrum har varit lägre mot budgeterat, då frånvaro och vakanser som har förekommit under året inte tillsatts direkt. Musikskolan har också haft vakanser och ledigheter som inte tillsatts, vilket lett till överskott mot personalbudget.
Sektor Äldreomsorg lämnar ett underskott mot budget som till största delen beror på ökade personalkostnader mot budget. Heltidsresan är ett projekt som arbetar för att heltidsarbete ska bli norm. I och med detta har personalen inom särskilt boende och hemtjänst erbjudits högre tjänstgöringsgrad. Svårigheter med schemaläggning har gjort att det schemalagts med mer personal i schemat än vad som är budgeterats, samtidigt som vikariekostnaderna varit höga. Detta är en del av förklaringen till underskottet. Sektorn har arbetat med åtgärder för att bedriva verksamheten inom budget under året och arbetet kommer att fortsätta.
Sektor Social Omsorgs utfall förklaras främst av höga kostnader inom Individ- och familjeomsorgen, till stor del på grund av höga kostnader för placeringar. På nya ärenden inom barn och unga kan ses att orosanmälningar görs sent och att kommunens egna insatser inte är tillräckliga för att möta upp behoven. Antal placeringsdygn har minskat i jämförelse med föregående år. I och med samarbetet med elevhälsan finns förhoppning att kunna arbeta mer förebyggande och förhindra att placeringar behöver göras. Funktionshindersomsorgen lämnar ett överskott, vilket beror på lägre kostnader för köpta tjänster och lägre personalkostnader än budgeterat.
Sektor Samhälle redovisar ett underskott på 500 tkr. Underskottet beror till största del på ökade kostnader för snöröjning, halkbekämpning, isrivning och bortforsling av snö. Då de totala personalkostnaderna för sektorn understiger budget, minskas underskottet.
Kommunkansliets överskott mot budget förklaras till stor del av lägre personalkostnader på grund ej tillsatta tjänster, för bland annat arbete med översiktsplan. Arbetet med översiktsplan kommer inte påbörjas förrän 2026. En planeringsstrategi utarbetas under 2023-2024. Denna besparing kompenserar ökade kostnader för interimschef för sektor social omsorg. Kostnaderna för företagshälsovårdsliknande tjänster överstiger budget.
Sektor Service resultat förklaras av underskott, på fastighetsförvaltningen, som beror på höga kostnader för reparationer och underhåll av kommunens fastigheter, samt snöröjning. Kosten lämnar också ett underskott, som beror på ökade livsmedelskostnader. Arbete med att anpassa matsedlarna pågår kontinuerligt. Lokalvården redovisar ett överskott, vilket beror på effektiviseringar och inköpsplanering av utrustning samt en bra bemanningsplanering. För år 2023 utökades sektorns investeringsbudget med 3 mkr för fastighetsunderhåll. Flera energieffektiviseringsarbeten har kunnat genomföras.
Målet med kommunens verksamheter är att bedriva en väl fungerande verksamhet som kommer medborgarna och brukarna till nytta. Kommunfullmäktige har beslutat om kommunens utvecklingsområden som beskriver hur kommunen ska utvecklas framåt inom olika områden. Målen ska vara uppnådda år 2027, men varje år görs en mätning av måluppfyllandet utifrån hur indikatorerna som mäter utvecklingsområdena utvecklas.
Samhällsutveckling – utvecklingsområden uppnås. Kommunen har en fortsatt låg brottslighet och andel hushåll som har tillgång till höghastighetsbredband har ökat under året.
Vansbro kommun har gjort en positiv resa när det gäller företagsklimatet över tid. Från plats 274 år 2005 till plats 27 år 2023. Den senaste placeringen är dock en sänkning mot året innan då resultatet var plats 19 i hela riket. Att det varierar något mellan åren är naturligt, då många kommuner ligger väldigt nära varandra och små förändringar ibland resulterat i stora kast.
Kompetensförsörjningen är den mest utmanande och viktigaste frågan för näringslivets och kommunens utveckling. För en kommun som Vansbro ställer det höga krav på förvaltningen, arbetsgivarna och hela lokalsamhället att utveckla de delar av kommunen som är viktiga för att locka hit kompetens, i konkurrens med andra delar av landet som också ropar efter arbetskraft.
Arbetet med bostadsbyggande ska fortsätta prioriteras. Kommunen lägger grunden genom att arbeta med detaljplaner som möjliggör byggnation av bostäder, men också lämplig mark för företag. Kommunen arbetar aktivt med att uppvakta privata aktörer som vill etablera sig och bygga bostäder, både hyresrätter och bostadsrätter i Vansbro kommun.
Social hållbarhet – utvecklingsområdet uppnås totalt sett, även om flera indikatorer inte gör det. Kommunen ska vara öppen för samverkan mellan föreningar och finansiella aktörer där projektstöd kan sökas, för att kunna möta de behov som finns av till exempel anläggningar, för att föreningars verksamhet ska kunna bibehållas eller utvecklas.
Exempel på ovanstående och där kommunen stöttar föreningslivet i deras processer att skapa utveckling, är Vansbrosimningens Möjligheternas arena, fotbollsföreningarna med arbetet att skapa en konstgräsplan, cykelklubbarna i Dala-Järna och Vansbros arbete med Biking Dalarna och att ta fram kvalitetssäkrade leder för mountainbike och Leaderprojektet 10 Mila skogen, där besöksnäringsföretag och föreningar i Mora, Leksand och Vansbro arbetar för att förbättra förutsättningar för att få i gång naturturism inom skogsområdet mellan våra tre kommuner.
Meritvärdet för årskurs 9 är lågt och det är en klar försämring jämfört med tidigare år. En stor förklaring till detta ligger i den höga frånvaro som finns bland många elever. Det finns en märkbar ökad frånvaro bland flickor, vilket kan vara anledning till ett lägre meritvärde hos flickorna mot tidigare år. Resultatet för behörigheten till gymnasiet hänger ihop med att många elever inte har godkända betyg i svenska, engelska och matematik vilket är "dörröppnaren" till gymnasiet. Dessa ämnen räknas som skolans kärnämnen och det krävs att eleven har ett godkänt betyg i dessa ämnen för att uppnå behörighet till gymnasiet. En ännu hårdare och specifik satsning på dessa kärnämnen måste ske under kommande år.
Verksamhet och rektorer har jobbat hårt med att rekrytera behörig personal i samverkan på flera områden, vilket har lett till en ökad andel behöriga lärare på grundskola och gymnasiet.
Utvecklingsmålet för Medarbetare nås inte till 100%, det beror på att sjukfrånvaron i princip är oförändrad jämfört med året innan. För helår 2023 var den 10,27% vilket fortsatt är höga siffror. Sjukfrånvaron över 60 dagar har ökat jämfört med 2022, vilket betyder att den kortare sjukfrånvaron i förhållande till den över 60 dagar, har minskat. Under 2023 togs restriktioner bort och det har varit möjligt att arbeta på plats, trots lätta förkylningssymtom.
Det finansiella målet nås inte, då kommunen uppvisar ett negativt resultat på 15 mkr för året. Det innebär också att kommunen i framtiden kommer att behöva låna mer när kommunen genomför investeringar, i exempelvis skolor och äldreboenden. Detta gör att kommunen blir mer känslig för en ökad ränta.