Problem i din bostad

Har du problem med buller i din bostad ska du i första hand kontakta den som äger källan till bullret. Blir det inte bättre kan du kontakta miljökontoret.

För att miljöförvaltningen ska kunna utreda en bullerstörning behöver vi veta vilken fastighet eller verksamhet som störningen kommer från. Då vet vi vem vi ska rikta klagomålet mot och vem som är ansvarig.

Tillfälliga störningar

Vi utreder inte tillfälliga störningar. Till exempel privata fester eller musikevenemang under en dag eller störningar från fordon. Samma sak gäller störningar som beror på högljudda människor i anslutning till restauranger eller nattklubbar. Det är Polisen eller ordningsvakter som hanterar detta.

Du kan läsa mer om buller på Folkhälsomyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.. Du hittar även information om externt industribuller och övrigt buller utomhus på Naturvårdsverkets webbplats. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Anmäl buller

Störs du av buller ska du lämna så tydliga uppgifter som möjligt om varifrån störningen kommer och vem som ansvarar för verksamheten. Då blir det enklare för oss på miljökontoret att utreda, och du kan få ett snabbare och bättre resultat.

Upplever du att det är för kallt eller för varmt i din bostad ska du vända dig till din fastighetsägare. Det är fastighetsägaren som ansvarar för att du har rätt inomhustemperatur.

Temperatur

• Riktvärdena anges i så kallad operativ temperatur.
• Riktvärdet för temperatur inomhus är 18 °C.
• För känsliga grupper är riktvärdet 20 °C.
• Under sommarmånaderna är riktvärdet 26 ºC varaktigt (28 ºC kortvarigt).
• Fastighetsägaren ansvarar för att inomhustemperaturen i din bostad uppfyller Folkhälsomyndighetens riktlinjer.
• Riktvärdena gäller inte vid extrema väderförhållanden.

Temperatur inomhus, Folkhälsomyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Beskrivning av varningsläge, SMHI:s webbplats Länk till annan webbplats.

Vad säger väggtermometern?

En vanlig väggtermometer visar lufttemperaturen på den plats där den är placerad. Den tar inte hänsyn till den så kallade strålningstemperaturen från väggar, golv och tak. Visar väggtermometern 20 grader innebär det oftast att du har en acceptabel inomhustemperatur.

Att tänka på

Termometern ska vara placerad på en innervägg. Undvik påverkan från solinstrålning. Tänk även på att stora möbler eller tjocka gardiner framför elementen kan hindra den varma luften från att cirkulera i din bostad. Det kan göra att lägenheten upplevs som kallare eller mer dragig.

Vid övergång mellan vinter/vår och höst/vinter är det vanligt med kraftiga väderomslag, det vill säga stor temperaturskillnad mellan natt och dag. Under dessa perioder hinner värmesystemet ibland inte med och det kan bli kortvariga problem med låg temperatur.

Utöver att felanmäla till fastighetsägaren är det under dessa perioder lämpligt att avvakta med att göra en anmälan till miljökontoret.

När vi mäter din inomhustemperatur

När miljöförvaltningen mäter i din bostad kontrollerar vi följande:

• lufttemperatur
• yttemperatur på golv, tak och väggar
• luftrörelse
• operativ temperatur.

När det blir riktigt varmt

Normalt ligger riktvärdet för hög temperatur inomhus på 24–26 grader. Sommartid måste man dock acceptera att det i perioder kan bli ännu varmare inomhus. Kortvarigt ligger riktvärdet då på 28 grader. Riktvärdena gäller inte vid extrema väderförhållanden, så som kraftiga värmeböljor.

Läs mer om värmebölja här

Dra för gardiner eller dra ned persienner

För att hindra att lägenheten värms upp under soliga dagar kan du dra för gardiner eller använda persienner och markiser. Tänk även på hur du vädrar. Vädrar du mitt på dagen finns det risk för att du släpper in värmen i stället för att hålla den ute. Det fungerar ofta bättre att vädra på kvällar eller nätter då temperaturen utomhus är lägre, gärna genom korsdrag om det är möjligt.

Håll koll på om SMHI utfärdat varningar för höga temperaturer och följ Folkhälsomyndighetens råd för värmeböljor.

När det blir för varmt, Folkhälsomyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Fuktfläckar eller missfärgningar på väggar, golv eller tak kan vara tecken på mögel- och fuktskador, likväl som mögellukt, färg som flagnar eller tapet eller mattor som bubblar sig.

Misstänker du fuktproblem?

• Upplever du problem med fukt ska du kontakta fastighetsägaren.
• Bor du i bostadsrätt pratar du med föreningens styrelse.
• Får du ingen hjälp kan du kontakta miljökontoret.

Gör så här för att undvika fuktskador

• Rengör golvbrunnar regelbundet och håll rent under badkaret.
• Använd duschdraperi och torka upp vatten på golvet efter dusch och bad.
• Låt dörren till badrummet stå öppen efter dusch och bad för att vädra ut all fukt.
• Häng inte upp för mycket tvätt i badrummet.
• Kontrollera ventilationen. Ett enkelt sätt att ta reda på om den fungerar är att se om ventilen kan suga tag i en pappersbit.
• Undvik att borra hål i badrummets väggar och tak, särskilt i närheten av duschen.
• Kontakta fastighetsägaren innan du installerar en tvättmaskin eller torktumlare.

God ventilation är en förutsättning för att du ska må bra i din bostad.

Kontakta din fastighetsägare eller bostadsrättsförenings styrelse om du upplever att ventilationen inte fungerar. Får du ingen hjälp kan du vända dig till miljöförvaltningen med en anmälan.

För att få en bra ventilation kan du göra detta:

• Vädra ofta, snabbt och effektivt med tvärdrag.
• Håll frånlufts- och tilluftsventilerna öppna och rengör dem ofta. Många ventilationsdon kan enkelt plockas isär och diskas rena med diskmedel och vatten.
• Håll fönster i köket stängt när du lagar mat så att dina grannar inte störs av matos.
• Installera inte köksfläkt utan att tala med fastighetsägaren, eftersom det kan försämra grannarnas ventilation.

Obligatorisk ventilationskontroll (OVK)

Innan du använder ett ventilationssystem för första gången måste du göra en obligatorisk ventilationskontroll (OVK). Den återkommande besiktningen ska göras med olika intervaller beroende på vilken typ av byggnad och ventilationssystem du har. Om du har ett en- och tvåbostadshus behöver du bara kontrollera ventilationen vid installeringen.

Om du bor i en hyres- eller bostadsrätt är det fastighetsägaren som ska se till att ventilationen kontrolleras. Fastighetsägaren ansvarar också för att rensa ventilationskanalerna regelbundet och åtgärda ventilation som inte fungerar.

Plan- och byggenheten har tillsyn över att OVK utförs.

Matos, röklukt och avfall är exempel på lukter som ibland tar sig in från grannar, restauranger, tvättstugor, soprum och trapphus.

Även mindre ”skadliga” lukter som från bagerier får regelbundet inte förekomma i en bostad. Lukterna tar sig in i bostaden via ventilationssystemet, brevinkastet, bjälklaget eller uteluftventilerna.

Bor du i ett flerfamiljshus och anser att du under längre tid störts av lukter från andra lägenheter eller trapphus ska du vända dig till hyresvärden eller bostadsrättsföreningen för att få hjälp. Det är fastighetsägaren som är ansvarig för att de boende inte utsätts för luktstörningar.

Orsakas lukterna av en annan verksamhet, till exempel en restaurang, bör du i första hand kontakta dem och påtala problemen. Får du inte hjälp kan du lämna in en anmälan till miljökontoret.

Det finns flera saker som du kan göra för att undvika att få problem med ohyra och skadedjur.

Djur och insekter kan klassas som ohyra eller skadedjur när de finns på en olämplig plats i ett olämpligt antal. De kan då göra stor skada genom att angripa livsmedel, textilier och träslag.

Exempel på ohyra

• mjölbaggar
• ängrar
• myror
• silverfiskar
• getingar
• flugor
• kackerlackor.

Med skadedjur avses bland annat:

• möss
• råttor
  

Ansvar och sanering

Du som har problem med ohyra eller skadedjur ska i första hand kontakta fastighetsägaren, förvaltaren eller bostadsrättsföreningens styrelse. De har det huvudsakliga ansvaret för utföra nödvändiga åtgärder.

Bostäder och lokaler för allmänna ändamål ska hållas fria från ohyra och andra skadedjur. Ofta finns ett avtal med ett företag som utför skadedjursbekämpning och i vissa fall kan du som boende vända dig direkt till dem.

Din hemförsäkring täcker ofta även sanering av skadedjuren i din villa eller fritidshus.

Kontakta miljökontoret

Om fastighetsägaren, förvaltaren eller styrelsen inte tar problemen på allvar kan du kontakta miljökontoret.

Radon är en osynlig och luktfri radioaktiv gas som finns överallt. Höga halter av radon i inomhusluften ökar risken för att drabbas av lungcancer.

Varför ska man mäta radon?
Radon är en gas som inte syns, smakar eller luktar. Gasen kan komma in i huset genom sprickor eller otätheter i grunden, med dricksvattnet eller frigöras från byggmaterialet blåbetong.

Höga halter av radon i inomhusluften ökar risken för att drabbas av lungcancer. Enligt Folkhälsomyndigheten anses ett årsmedelvärde över 200 Bq/m3 utgöra en olägenhet för människors hälsa. I dricksvatten anses en radonhalt över 1000 Bq/liter göra vattnet obrukbart.

Mätning av radon i luften
Mätning av radon i luften görs med hjälp av mätdosor som sitter uppe i minst två månader för att få ett årsmedelvärde. Mätningen ska utföras under eldningssäsongen, någon gång mellan 1 oktober och 30 april.

Du kan också göra en korttidsmätning (till exempel vid husförsäljning) men då blir felmarginalen större och du får inte något årsmedelvärde. Korttidsmätningen kan göras när som helst under året och bör pågå i minst sju dagar.

Mätning av radon i vatten
Det är ovanligt med höga halter radon i kommunalt hushållsvatten, men vatten från bergborrade brunnar eller kallkällor kan innehålla mycket radon. Förhöjda halter av radon i dricksvatten kan vara ett tecken på att radonhalten inomhus är förhöjd. Gör därför alltid en mätning av radon i inomhusluften om du upptäcker förhöjda radonhalter i vattnet.

Mätning av radon i vatten är enkelt och kan göras när som helst under året. Det enda som behövs är ett vattenprov.

Beställ mätdosor
Om du vill genomföra en radonmätning i din bostad ska du ta kontakt med ett radonmätningsföretag. Du hittar en lista med ackrediterade företag på swedac.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Hur ofta bör du mäta?
Radonhalten i ditt hem kan förändras över tid. Halten kan till exempel påverkas om du byter från en grävd brunn till en bergborrad, om du byter fönster eller förändrar ditt ventilationssystem. Det är därför rekommenderat att du genomför en radonmätning om du gjort någon större åtgärd på din fastighet.

Även om inga förändringar gjorts på fastigheten är det bra att mäta radonhalten ungefär vart tionde år för att försäkra dig om att radonhalten inomhus håller sig under riktvärdet. Om du använder vatten från en egen brunn bör mätningar genomföras ännu oftare.

Åtgärder
Om det visar sig att radonhalten är hög rekommenderas åtgärder för att minska radonhalten. Först och främst måste orsaken till det höga värdet utredas. När orsaken hittats kan rätt åtgärder genomföras.

Det kan till exempel handla om att täta sprickor eller ventilera på rätt sätt. För bästa resultat bör du alltid ta hjälp av en sakkunnig för både utredning och åtgärdande insatser.